För alltid?

14: den nya eleven

Hoppar fram några dagar
___________________________
Emilia gick ut ur sin garderob. Hon granskade sig själv i dem stora spegeln som hängde på väggen. Hon såg bra ut, riktigt bra faktiskt.
Hennes långa, bruna hår hängde perfekt ner på hennes axlar, hennes läppar var röda och fylliga, och hennes ljusa jeans och vita skjorta gjorde så att hennes gröna ögon lös.
Hon gjorde några poser och gick sedan ut ut sitt rum.
Påväg till trappan tittade hon in i Josephs rum. Det var tomt. Han var inte där. Men det var något som inte stämde med Josephs rum. Det var stökigt och o organiserat. Det låg kläder på golvet och sängen, tallrikar med gammal mat på skrivbordet och ölburkar var staplade på fönsterkarmen. Hon kunde till och med känna en svag doft av rök.
Hon gick ut ur Josephs rum och ner till köket. Joseph var inte heller där. Hon tog upp sin mobil och gick in på sina kontakter.
'Vart är du?'
Skickade hon till Joseph.

Skolklockan ringde in och alla var påväg in till sina klassrum. Emilia hakade tag i Lydia och Oscar som stod i ett hörn och pratade.
"Tja Emi!", Skrek Oscar medan de gick in mot klassrummet.
I klassen hördes det småviskningar och vissa tittade mot dörren så fort det hördes ett litet ljud.
"Vad är alla så spända över?", Viskade Emilia till Lydia.
"Det rycktas om att en ny person ska börja i klassen"
En ny person. Vem är denna person? Kille eller tjej? Trevlig eller dryg? Uppspelt eller blyg?
Frågorna bara snurrade runt i hennes huvud.
"Jag hoppas på att det börjar en tjej som är längre än mig", muttrade Lydia.
Emilia fnissade till. Lydia har alltid varit längst av tjejerna i klassen. Hon är till och med nästan längre än Oscar.

Plötsligt så tystnade hela klassen till. Emilia tittade sig omkring. I dörröppningen stod Mrs (fröken, läraren, vad ni nu kallar det) Hellen.
Hon gick in och ställde sig vid tavlan.
"Godmorgon", sa hon lugnt och mjukt.
"Som ni flesta redan vet så ska en ny elev börja här"
Det var helt tyst i klassrummet. Mrs Hellen tog ett andetag.
"Du kan komma in nu"
"Va inte rädd"
Ljudet från hallen gjorde så att alla vände sina blickar mot dörren.