People Change - O.M

6

Jag halvsprang mot bussen i det förfärliga regnvädret och när jag såg busshållplatsen så saktade jag farten och gick den sista biten.
Jag ställde mig inne i båset för att skydda mig mot regnet och jag tog fram mobilen och tog ut mitt busskort ur fickan i plånboksskalet. Borta i krönet såg jag hur den blåa bussen kom och jag klev på den när den stannade precis framför mig.
Bussen var inte lika full som dagen innan och jag gick bakåt för att se ett brunblondt hår sticka upp bakom ett säte och jag gick bak och satte mig bredvid ägaren till kalufsen.

"Tja" sa han utan att kolla upp på mig och fortsatte att spela spelet som visades på sin mobilskärm.

"Hej Oscar" sa jag och tog av mig luvan, mitt hår var ändå förstört av regnet även fast jag hade försökt hålla det borta från regnet.

"Det regnar" konstaterade han.

"Tack för upplysningen" sa jag och kollade ner på hans mobil, just då förlorade han och han suckade irriterat och la ner den i hans jackficka.
Sedan började han klaga på alla proven han skulle ha framöver och jag kunde bara sitta och lyssna tills vi kom fram till skolan, vi båda gick av bussen och gick mot skolgården i regnet.

"Lydia, Oscar!" hördes en röst bakom oss och vi vände oss om, vi såg Agnes och Omar komma springande efter oss hand i hand och strax bakom dem kom ännu en tjej.
Vi stannade och väntade in dem och vi gick sedan tysta in i skolan.

"Jag heter Maja" sa tjejen och tog av sig luvan på sin svarta regnjacka.

"Hon är min bästis" sa Agnes och jag log mot dem båda.

"Jag var sjuk igår så jag missade dig, men Agnes sa att du var snäll" sa Maja och jag hälsade på henne. Hon hade kolsvart, långt och lockigt hår och gröna ögon som pryddes av glasögon.

Vi gick sedan till skåpen där jag kollade mitt schema och insåg att jag hade engelska medan de andra fyra hade biologi, så vi skiljde oss åt och sa att vi skulle ses vid lunch.

Jag gick genom korridoren och tog trappan upp till plan två där engelska salen låg och jag gick in i det stora klassrummet. Jag kände mig så dum, jag kände inte någon alls. Därför satte jag mig längst bak i klassrummet vid en tom bänk och öppnade min bok. När klockan slog 8:10 så andades jag ut av lycka för att ingen hade satt sig bredvid mig.
Engelska lektionen började och efter fem minuter så kommer en kille med svarta jeans, svart t-shirt och en av de vältränade armar var klädd i tatueringar. Idag var den första gången jag hade sett hans armar utan att de var klädda med en jacka.
Hans ögon gick igenom klassrummet och tillslut fastande de på mig och han log och började styra sina steg emot mig.

"Jag visste inte att du hade fördjupad engelska" sa jag ointresserat utan att titta på honom.

"Jojodå, my English is great" sa han och höjde på ena ögonbrynet mot mig och jag himlade med ögonen.
"Det är en fest ikväll hos min kompis Felix, kom om du vill" sa han sen och kollade på mig och bet sig löst i läppen.

"Jag festar inte" sa jag bara och skakade på huvudet.
"Får jag fråga var dina böcker är" skrattade jag sedan och kollade på den tomma ytan framför honom.

"Det är onödigt att ta med böcker om man inte ska vara med på lektionen" sa han.

"Vad menar du, Oscar Molander?" frågade jag och kollade på honom för första gången.

"Jag kom bara för att prata med dig" sa han och ställde sig upp och började gå mot utgången.

"Oscar, vad gör du?" frågade läraren och kollade strängt på honom.

"Du och du..." började han och pekade först på mig och sedan på läraren.
"Kalla mig Ogge."

------

Jag gick med tallriken i ena handen och mitt glas med vatten i den andra bredvid Oscar. Vi gick mot Anges, Maja och Omar som satt på andra sidan matsalen.

"Rudberg. Sluta hångla" sa Oscar och tog en stol och knölade sig emellan Omar och Agnes. Jag hade mitt bredvid Agnes och Maja.

"Varför är Oscar Molander så sträng med att kallas Ogge?" frågade jag och Oscars blick satte sig snabbt på mig när jag sa Oscar Molanders namn.

"Oscar är hans förflutna anser han" sa Maja när ingen annan svarade.

"Varför undrar du så mycket saker om Ogge hela tiden för?" frågade Agnes och tog en tugga av pastan.

"Vet inte, jag bara undrar. Han frågade om jag ville gå på fest med honom idag" sa jag och ryckte på axlarna.

"Han gjorde vad? Varför pratar du med honom?" sa Oscar allvarligt.

"Han satte sig bredvid mig på engelskan" sa jag.

"Du sa inte ja va?"

"Va?" frågade jag.

"Du sa inte ja till festen va?" frågade Oscar.

"Nää?" sa jag.

"Bra" sa han kort och åt pastan med skinksåsen. Han sa inget mer till mig under hela lunchen.