People Change - O.M

19

Jag gick snabbt igenom korridoren för att hinna med bussen som bara skulle gå om ett par minuter. Min ryggsäck gumpade på min rygg och jag svängde runt hörnet till nästa korridor där jag går ihop med någon.

"Oj förlåt Maja!" sa jag skrattande när vi båda föll till marken, hon kollade bara surt på mig när jag ställde mig upp. Jag erbjöd min hjälp genom att hålla fram en hjälpande hand men hon kollade bara på den och tog sig upp på egen hand.

"Oj" sa jag chockat till hennes beteende.

"Vaddå?" fnös hon och kollade på mig med smala ögon.

"Du beter dig väldigt konstigt" sa jag och kollade fundersamt på henne och kollade sedan stressat på klockan på min vänstra arm.

"Det är ju inte så jävla underligt att jag beter mig konstigt emot dig. Du kom hit och allt gick din väg, du fick vänner sjukt fort, alla älskar dig och du har alla killar efter dig! Vissa har jobbat lite hårdare!" sa Maja och jag blev väldigt chockad av hennes ord.

"Vad menar du? Det är ingen annan än er fyra som pratar med mig, alla andra tror jag är dum i huvudet. Och jag har verkligen ingen kille efter mig!"

"Skojar du? Ogge, Felix och Enestad är helt besatta av dig!" sa hon och jag fnös.

"Ey du. Ogge aka Oscar hatar mig grovt, Felix och jag är vänner och Enestad vet jag inte vad han har för känslor längre"

"ENESTAD ÄR JU HELT BESATT AV DIG!" skrek Maja och blickar från flera i korridoren riktades mot oss och jag bara skakade på huvudet för att visa att det inte var något.

"Varför bryr du dig?" frågade jag tyst och hennes ögon blev alldeles blanka.

"för jag har varit kär i honom i flera år, kan du inte bara förstå det din bitch?!" sa Maja och bet ihop sina tänder hårt mot varandra.

"Du Maja, jag måste med en buss. Jag har inte tid med detta" sa jag och gick förbi henne med snabba steg. Jag hörde snabba steg bakom mig så jag vände mig om, innan jag visste ordet av det så hade jag Majas knytnäve mot min tinning. Jag bara vände mig om och sprang snabbt därifrån. Det var så jag hade hanterat det när jag var mobbad på min andra skola. Jag kände en dunkande smärta i mitt huvud och min syn var oklar tackvare tårarna som sakta föll ner ifrån min kind.

Jag kollade upp mot busshållplatsen där jag såg den blåa bussen stå och jag ökade farten. Jag närmade mig fordomet och jag slappnade av när jag satte min fot inne i bussen, jag gav en blick på busschauffören som kollade chockat på mig. Jag gick vidare i gången och till min förvåning såg jag en blond pojke sitta på bussen.

"Lydia?" sa Enestad förvånat.

"Ja, det är mitt namn" suckade jag och satte mig mittemot honom i fyrasätet.

"Du-du blöder" sa Enestad och min hand flög snabbt upp till mitt ögonbryn och när jag sen kollade på handen var den röd av blod.

"Vem är den jäveln, vem ska jag slå ner?" frågade Enestad medan han tog fram en handduk ut ur sin sportbag och höll den mot mitt sår.

"Maja"

"Maja?" frågade han chockat.

"Maja." 

"Maja som i Maja?"

"Nej, Maja som i flygande matta" sa jag ironiskt och himlade med ögonen men ångrade det när det gjorde ont i tinningen.

"Men alltså varför? Och juste, du har typ något svart på kinderna" sa Enestad mjukt.

"Smink, Enestad, det kallas smink" skrattade jag tyst. "Hon ja, hon började skrika på mig för att jag tydligen hade fått vänner och att det 'var svårare för vissa andra' och att 'alla' killar var besatta av mig"

"Jaa hon hade det ganska svårt när hon kom till oss i mellanstadiet, ingen ville egentligen vara med henne för hon hade några lätta aggressionsproblem" berättade Enestad medan han fortfarande höll handduken emot mitt huvud.

"Jag tror hon fortfarande har dem" sa jag och skrattade. Det blev tyst en stund. "Hon sa också att hon var kär i dig"

"Va?" sa Enestad chockat.

"Maja är kär i dig tydligen" sa jag och skakade på axlarna och Enestad såg en aning förvånad ut och jag skrattade åt honom.

"Du, jag måste gå av nu. Behåll handduken och kolla upp om ni måste sy det där, vi kanske ses ikväll på spelkvällen! Och just det, om Felix fuckar upp något så är det ditt fel" sa Enestad och skrattade och ställde sig upp.

"Tack Oscar, vi ses" sa jag och la betoning på hans riktiga namn och kollade när han gick av bussen.

)//&/(-)

Rösta?! Ja, tack

Förlåt att jag uppdaterar så lite nu när det är lov men ni får skylla på The Fosters och Troye Sivans musik, jag konsumerar dem lite för mycket nu under lovet.