24

2.1K 106 7
                                    

Oscar och jag gick tysta bredvid varandra till det stora huset där vi skulle ha lektionen. Huset var på somrarna ett konferensrum som många möten hölls i.

Oscar och jag satt bredvid varandra fast det skilde nästan en halvmeter emellan våra stolar. Jag sneglade på honom där han satt och lekte med sin blyertspenna i sin hand. Enestad och Rudberg kom sedan in i rummet och Enestads blick flyttades direkt till oss två där vi satt.

"Okej, denna lektion ska vara kort idag. Vi ska prata om naturen runt om denna camping och lite fakta bakom området" sa Karin. "Sedan får ni ut och bada eller vad ni nu vill göra"

Karin började babbla om den vackra skogen och hur unik den var, sedan började hon prata om gamla legender om att skogen var hemsökt. Jag lyssnade knappt utan min blick var fäst på Enestad och Maja, han skrattade åt något hon hade viskat och han la armen om henne. Ja, låt dem jävlarna gifta sig och få djävulen själv till barn. Jag blev chockad över mina tanker, det kändes dumt att säga så om Enestad. Han var ju ändå den bästa vännen man kan tänka sig och jag saknar honom, men med tanke på vad han har gjort så skakade jag av mig mina tankar.

Lektionen var slut och jag gick ut ur det stora huset och ner till bryggan. Jag tog av mig mina Vans och stoppade ner fötterna i det iskalla vattnet. Jag kollade ut över det stora vattnet och jag undrade vad det var för sjö.
Ut på bryggan kom två ifrån min klass, Josefina och Karolin om jag inte minns fel.

"Kan vi sätta oss här med dig?" frågade tjejerna och jag nickade. Jag hade uppfattat dem som snälla och väldigt roliga, de kommenterade ofta saker som läraren sa på roliga sätt.

"Vad synd att du och Oscar gjorde slut" sa den blonda tjejen, Karolin..

"Vem då? Molander?" frågade jag chockat och dem skrattade förskräckt.

"Nej nej nej! Enestad, den blonda. Ni var piss söta tillsammans" sa Josefina och jag skrattade rakt ut åt dem.

"Förlåt, jag bara.. Enestad och jag var inte ihop. Vi var bara kompisar" sa jag och dem nickade.

"Men vad hände?" frågade Josefina och kollade på mig hennes klarblåa ögon. Dem måste gå hem bland killarna. "Om jag får fråga alltså" la hon till.

"En av våran gemensamma vän sa saker som inte var sanna om mig" sa jag och ryckte på axlarna och kollade på Josefina, hennes röda hår hängde över axlarna.

"Fy, tjejer suger" skrattade Karolin och kollade på mig med ett leende.

"Ja..." sa jag och studerade Josefina, jag kände verkligen igen henne. "Var inte du på Oscar Molanders fest och dansade med Felix?"

"Haha, jaa. Felix är väldigt rolig när han är full" sa Josefina som nu också hade fötterna i vattnet.

"Men han är väldigt snäll när han är nykter" sa jag och Josefina nickade. Att umgås med Felix nu när han har slutat umgås med Oscar anses vara ocoolt. Jag blev lite irriterad att Josefina sa att sa att Felix var rolig när han festade. Att folk inte kan kolla ifrån andra perspektiv "Jag ska nog gå till mitt rum nu"

"Ha så kul med Ogge" sa Karolin och kollade med nästan lidande ögon på mig. Hon tyckte synd om mig. Jag ställde mig och vinkade hejdå till tjejerna och gick emot stuga 4.

--

Efter middagen så hade solen börjat gå ner, under middagen så hade Karin gått igenom lite regler. Några av dem var alla stugor ska vara släckta innan 22:00. Och om man var sen till lektioner eller samlingar fick man hjälpa till att jobba i köket och ingen alkohol eller cigaretter fick inte heller förekomma på campingen.

Jag gick in på toaletten inne i stugan och tog av mig mitt smink och satte på mig en stor tröja och ett par shorts. Sedan gick jag ut och möttes av en blick av Oscar.

"Vad?" frågade jag och kollade på honom där han satt i sin säng och kollade på mig.

"Du ser... annorlunda ut" sa han och studerade mitt ansikte och sedan mina korta shorts som knappt täckte min rumpa. Han menade att jag inte hade något smink antar jag, mina ögonfransar är extremt blonda och syns inte utan mascara.

"Är det bra eller dåligt?" frågade jag och han ryckte på axlarna och jag log sedan åt hans svar.

"Det är bra. Du ser bra ut" sa han och blinkade med ena ögat. Jag tog fram min telefon och kollade på det senaste smset.

20:02
Från Felix Sandiz
Hur har du det? Står du ut? Saknar dig <33

Jag log.

20:10
Till Felix Sandiz
Jag har det helt okej. Oscar M har ej gjort bort sig så mycket än. Oscar E pratar ej med mig. Saknar dig med <33
hur har du det själv btw?

20:11
Från Felix Sandiz
Bra! Pappa har beställt gitarrlektioner åt mig så kan lära dig ännu mer snart! Ska plugga nu, ha de bra.

"Vem smsar du med?" frågade Oscar som satt på andra sidan rummet i sin säng.

"Vill du verkligen veta det?" frågade jag och rynkade ögonbrynet.

"Felix?" frågade han och suckade.

"Felix." sa jag och han nickade sakta.

"Har ni något på G? Är ni tillsammans?" frågade han utan att kolla på mig. Varför undrade han?

"Är ni?" frågade jag tillbaka utan att svara på hans fråga och han gav ifrån sig en frustrerad suck och jag flinade emot honom. "Men nej det är vi inte, bara vänner"

Oscar sa inte så mycket mer utan han bara slängde av sig sin tröja och sina byxor. Jag studerade hans kropp även fast jag hade sett den förut. Hans magrutor syntes bra och hans armar och ben var vältränade.

"Du kollar" sa han och jag drog bort blicken ifrån hans nedre parti.

"Nej, jag studerade den vackra tapeten bakom dig" sa jag och han skrattade åt mig.

"Du får gärna kolla på mig, jag har absolut inget emot det" flinade han och jag fnös. Sedan la han sig ner i sin säng och lika så gjorde jag detsamma.

"Du får släcka lampan" sa jag efter ett tag när vi båda hade lagt ifrån oss telefonerna och vi låg i ljus, jag såg den vita lysknappen på andra sidan rummet.

"Aldrig" mumlade han fram och jag ryckte på axlarna.

"Jag kan somna i ljust, jag har inget emot det" sa jag och vände mig om och blundade.

"Inte jag. Så släck!" sa han surt och jag skrattade åt honom.

"Jag släcker om du lovar att vara snäll och göra allt jag vill hela veckan" sa jag och han skrattade ett glädjelöst skratt.

"Okej" sa han sen och jag ställde mig upp och rummet blev svart.

-)kr/&/)/)-

Rösta?! (:

Väldigt tråkigt och segt kapitel ):

People Change - O.MWhere stories live. Discover now