People Change - O.M

49

Oscar och jag gick långsamt ner för trappan efter en natts sömn i mitt rum. Vi gick in i köket och jag hälsade på mamma med endast en blick medan Oscar glatt sa godmorgon. Jag gick till kylskåpet och tog fram yoghurten och två skålar och satte mig ned mittemot mamma och Ogge slog sig ned bredvid mig. Jag hällde upp lika mycket rosa yoghurt i de två skålarna och gav en av dem till Ogge.

"Vem trycker i klumpar i yoghurt? Igen vill äta en slimiga jordgubbs -och blåbärs bitar till frukost" sa jag irriterat samtidigt som jag pillade bort de små fruktbitarna och la dem på en servett vid sidan av skålen. Mamma gav mig en mörk blick då hon irriterar sig på mitt beteende även fast jag har gjort samma sak i hela mitt liv. Jag tog sedan upp müslipaketet som stod på bordet och hällde den över min yoghurt.

"Och vem trycker i torkad banan i müslin, jag älskar müsli men de behöver ju inte förstöra det med torkad banan. Jag gillar vanlig banan men inte torkad. Vem kommer ens på ideen att torka en banan? Ingen gillar det, det är äckligt" sa jag irriterat och handplockade ut de vitgula bananbitarna i min müsli.

"Jag gillar torkad banan" sa Ogge skamset från min sida och jag gav honom en mörk blick.

"Sluta med det" suckade jag och han skrattade tyst och klappade mig löst på huvudet.

"Har din dotter alltid varit såhär negativ?" han vände sin fråga mot mamma och hon började tyst att skratta.

"Ja, sorgligt nog. Eller iallafall på morgnarna. Grattis Oscar, du har hittat ett kap" sa mamma och skrattade och Ogge log mot mamma. Jag kollade på mamma med en trött blick och hon gav mig ett fejkat leende. Jag började sedan skratta och mamma och Ogge stämmde in.

"Hur känner du för att träffa Andrew idag då?" frågade mamma sedan och leendet på mina läppar försvann. Plötsligt växte en klump i mitt bröst och mitt hjärta började dunka fortare. Jag ville verkligen inte träffa honom. Jag hade varit vaken flera timmar in på natten för att jag inte kunde sova. Dels för att Ogge hade snarkat och dels för att tankarna snurrade. De snurrade för jag hade börjat tveka på om jag verkligen ville träffa honom och se honom rakt i ögonen igen, jag visste inte heller hur jag kände inför att träffa hans nya fru och hans nya barn. Hans nya barn som han har lagt mer tid på istället för att träffa mig och Hampus, hans nya barn som skulle anses vara min nya syster.
Jag gav mamma en kort blick innan jag svarade.

"Inte bra alls"

Mamma gav mig blicken som jag alltid hade älskat att få. Den blicken där hennes ögonbryn rynkas lite och hon lägger huvudet på sne. Den blicken som mammor får när de vet att deras barn inte mår bra eller att de tycker något är dåligt. Den blicken de får när de vill få deras barn att må bättre fast de vet att det inte finns något sätt. "Men älskling då. Kan du inte ta med din Oscar då? Blir inte det en underlättnad? Ska jag fråga Andrew om det går bra?"

Jag nickade endast till svar och mamma tog fram sin mobil för att antagligen maila Andrew. Jag blickade över på Oscar och gav honom en frågande blick, han nickade kort till svar. Han kunde följa med.

-

"Det är så fascinerande" sa Ogge med drömmande röst. Jag blickade över på honom med frågande blick. Han låg på sidan med huvudet vilandes i hans hand i min säng och hans blick var fäst på mig. Han hade sina svarta byxor på sig men hans överkropp var bar. Hans hår var redan stylat men tack vare värmen i rummet hade han struntat i att tagit på sig tröjan.