1

794 25 7
                                    

En vanlig dag i mitt liv kunde se ut så här. Jag vaknar av att min väckarklocka skriker som om den skulle dö, efter jag stigit upp, haft en kamp emellan liv och död med mitt hår. Och sedan ätit min brors '' berömda '' äggröra, och nästan spytt upp den igen, springer jag till busshållplatsen då min bil som vanligt vägrar starta. Om jag missar bussen ringer jag min närmsta vän, Cassidy, och om hon antagligen inte kan hämta upp mig då hånglar hon nog med någon kille.
Ibland får jag springa till skolan, och mitt hår blir helt förstört. Nu kanske ni tycker att jag låter '' tjejig '' som typ dör om ens hår förstörs. Men ni har inte sett mitt hår. Mitt hår kan man säga är min ärkefiende. Mitt liv var inte direkt en dans på rosor, verkligen inte.

Jag stod vid mitt skåp och stirrade på affischen av Zac Efron som jag hade satt upp i början av terminen. Ibland tänker jag på att jag borde ta ner den, men han är så sjukt snygg att det inte går. Cassidy kommer upp bredvid mig och flinar glatt. Hennes blonda hår var lite trassligt och rufsigt, hennes läppglans hade smetas ut och hon såg allmänt nöjd ut.

'' Gasch, jag vill inte veta. '' Suckade jag och stängde skåpet, hon fnissade och drog en hand genom håret.

'' När ska du skaffa kille då? '' Fnissade hon och började dra med mig emot toan. Antagligen aldrig, tänkte jag bittert. Hon höll ganska hårt i min arm och att hon drog i den som en galning gjorde det inte bättre. När vi kommit in på toan släppte hon min arm och jag gned handen över stället hon hållt på.

'' Du behövde inte vara så jävla hårdhänt? '' Muttrade jag och granskade hennes rörelser när hon kikade in vid alla toalettbås för att se om vi var ensamma.

'' Sorry A, men du hade slitit dig loss annars! '' Sa hon och började fixa sitt hår och smink. Cassidy var verkligen motsatsen till mig. Hon var blondin, jag var brunett. Hon var populär och pojkgalen, jag däremot var som en skugga till Cassidy och jag var verkligen inte lika intresserad av killar. Man kunde tro att jag hängde med henne bara för att bli populär. Men hon var min allra närmsta vän, vi hade varit det sedan vi var 6 år. Inget kunde förstöra vår vänskap, vi var som tvillingar, men dock inte så lika.

'' Jaja, vilken kille var det? '' Frågade jag uttråkat. Hon lyste upp och blev klar med håret och lämnade toaletten och jag följde tätt efter. Cassidy började pladdra på om killen och jag lyssnad knappt. Något annat hade fångat min uppmärksamhet. En kille stod lutad emot mitt skåp med en tjej bredvid sig. Han hade uppdragen luva och svarta jeans. Tjejen hade nästan likadana kläder fast hon hade på sig lite tajtare kläder. Cassidy stannade tvärt när hon fick syn på honom och tog tag i min handled.

'' Känner du dem eller? '' Viskade hon nästan, jag skakade lätt på huvudet och mötte hans blick. Hans mörka ögon såg nästan rakt igenom mig och på något konstigt sett kände jag mig naken.
Innan jag hunnit reagera drog Cassidy fram oss till mitt skåp och ställde sig framför dem med armarna i kors.

'' Kan ni akta er ifrån min väns skåp eller? '' Sa hon och gav dem en nonchalant blick. Killen granskade mig ifrån topp till tå och buffade till tjejen i sidan. Jag var stel som en pinne och kände mig generad. Cassidy började vifta med handen i en gest att dem skulle gå och sedan såg jag dem snabbt försvinna iväg.

'' Herregud Cassie! Du behövde inte vara så otrevlig? '' Hon suckade och klev i en svart vätska som låg på golvet precis vid mitt skåp. Hon såg ner på sina skor och skrek till och drog all uppmärksamhet till sig.

'' Euw! Vad fan är det där!? '' Sa hon och stirrade på vätskan och sedan på sin sko som fått svarta fläckar på sig. Jag satte mig på huk framför det och granskade vätskan.

'' Jag har ingen aning '' Mumlade jag och såg mig omkring efter killen och tjejen. Jag såg en skymt av killens huvud och reste mig upp fort ", jag kommer snart! " Jag sprang efter honom och råkade nästan välta omkull en tjej. Hon svor högt och nästan allas blickar vände sig mot oss. Jag hade stannat av ren förvåning när jag upptäckte vem det var. Alexandra Frey, skolans så kallade bitch. Egentligen hatade alla henne, men hon var rik och hade nästan alltid storslagna hemmafester. Hon trodde att hon ägde allt hon rörde vid, och det gjorde hon tyvärr. En typisk bitch som man bara trodde kunde finnas i filmer. Hon var ett perfekt bevis på att det fanns såna på riktigt.

" Se dig för kanske? " Väste hon och slängde med sitt brun/svarta hår. Jag stod helt stum och visste inte vad jag skulle göra. Hon tog två snabba steg och lyfte sin hand redo för att ge mig en örfil. Men något hann hindra henne innan hennes hand hade nått min kind, killen som hade stått vid mitt skåp höll hennes handled i ett hårt grepp. Hon såg helt förskräckt ut och såg upp på honom. Han släppte hennes handled och drog ut mig ur folkmassan som hade bildat en cirkel omkring oss. Dem flesta var nog besvikna att det inte blev något slagsmål, men jag var överlycklig. Killen släppte mig och försvann snabbt iväg innan jag hunnit reagera. Cassidy kom upp bredvid mig och kramade om mig hårt.

" Shit! Jag trodde att du höll på att dö där, är du okej? " Sa hon och gav mig en frågande blick. Jag nickade stelt och fortsatte stirra emot den riktning som killen hade försvunnit iväg.
Vem var han egentligen?

Fallen ängelWhere stories live. Discover now