Fallen ängel

9

" Jag tror att jag håller på att bli galen. Psykiskt störd. "

" Hmm? Varför då? " Sa Cassidy genom telefonen och det brusade smått till.

" Jag drömmer konstiga drömmar, liksom läskigt konstiga. " Mumlade jag och drog fingrarna lätt över halsen.

" Handlar det om nakna killar som rullar omkring på ängar och sjunger? "

" Va? Vänta, drömmer du om sånt Cass? "

" Kanske jag gjort någon gång... " tyst, " Tillbaka till dig! Så, vad handlade drömmen om? "

" Det började med att jag vaknade upp ute på en slätt. Det var skog runt om den och det måste varit över midnatt. Men sedan hörs ett konstigt ljud, men det blir till fotsteg sedan. En kille kommer ut ur skogen med riktigt mörkrött hår, nästan så att det såg svart ut. Killen attackerar mig och jag kämpade som en galning med att få bort honom. Han började strypa mig och sedan sa han något med att han inte trodde det var såhär han skulle träffa mig. Efter det vaknar jag. " Cassidy var tyst en stund, funderade antagligen.

" En mardröm..? Liksom A, du blir inte psykiskt störd för att du drömmer en liten mardröm. "

" Men du har inte hört det sista än, " yttrade jag, ", när jag vaknade var min hals öm och hade läskiga handavtryck runt om. "

" Du skojar! " Skrek hon nästan så jag fick hålla telefonen längre ifrån örat.

" Nej, jag skojar inte. " Snäste jag. Jag ställde mig framför spegeln och upptäckte hur avtrycken började blekna bort.

" Tänk om det var du själv som ströp dig? " Hennes kommentar fick mina ögon att himla.

" Jo, man stryper sig själv när man sover. " Muttrade jag. Nu var det Cassidys tur att antagligen himla.

" Om du bara tycker att jag är korkad ska vi inte snacka mer! " Paus. " Och nu kommer ändå Chris. "

" Chris vem? "

" Den snygga! " Fräste hon dramatiskt och la sedan på. Jag suckade och satte mobilen på laddning. Sedan slängde jag en blick på klockan. Kvart över tio.
En suck for ur mig och jag drog av mig dem fuktiga kläderna, slängde dem på golvet och la mig tillrätta. Sakta men säkert började verkligheten mjukna upp och istället omslöts jag av en trygg sömn.

----------
Gud förlåt för skit kort kapitel, liksom seriöst det sämsta jag gjort. Men liksom kom inte på något att skriva, Gasch. Aja ni får nöja er med detta sålänge!
Kram Vilma ;*