Jag drog upp porten till biblioteket och klev in i värmen. Den omslöt min kropp och jag funderade noga på vad jag skulle säga. Hej, jag heter Aria Cole. Jag har hört att ni söker en som kan hjälpa till här. Det känns som om jag skulle passa in här helt perfekt. Jag är lite av en bokmal. Och jag jobbar pålitligt, tänkte jag. Det lät helt okej. Jag gick bort emot en dam som staplade in böcker i en hylla. Hon sneglade på mig när jag stannade vid henne.
" Hej, jag har hört att ni sökt någon som kan hjälpa till här? " Sa jag och log professionellt. Damen vände sig mot mig och nickade sakta.
" Det stämmer, är du intresserad? " Hennes ansikte såg utmattat ut och hon hade magra, skrynkliga fingrar.
" Uhm, ja precis! " Sa jag alltför hastigt. Damen nickade emot en dörr och gick sedan ditåt. Jag följde efter och bet mig nervöst inne i läppen. Damen öppnade dörren, gjorde en gest att jag skulle gå in och stängde efter oss sedan.
Tjugo minuter senare stod jag inne i parkeringshuset som jag parkerat min skrothög till bil. Det låg något kvarter bort ifrån biblioteket men det var inte så farligt. Jag hade fått praktikplatsen och jag kände mig något självsäker. Men den känslan försvann bort då något obehagligt började hänga i luften. Försiktigt såg jag mig omkring och upptäckte då en man längre bort i gången. Han hade på sig svarta skor, svarta byxor, en svart luvtröja med uppdragen luva och hade på sig en svart mask som täckte hela ansiktet. Det var han ifrån åkrarna som försökt misshandla mig. Han svingade något med handen och jag kunde nätt och jämnt urskilja vad det var. Ett metallrör. Paniken grep tag om mig och jag drog upp bildörren. Jag flög in i bilen, stängde och låste. Mina händer skakade så mycket att jag knappt kunde trycka in nyckeln och starta bilen. Jag slängde en blick genom backspegeln och fick syn på honom precis bakom bilen. Han hade huvudet på snedden och vinkade obehagligt med metallröret. Sedan hände allt så fort. Han slog röret genom bakrutan och glasskärvor flög här och var. I ren reflex la jag händer över huvudet och tryckte ner det i knäet. En till explosion av krossat glas klingade i mina öron. Jag drog upp huvudet ur knäet och försökte panikslaget få igång bilen. När jag kastade en blick i backspegeln stod han inte kvar. Jag kollade ut genom min ruta och skrek till då mannen stod där. Jag drog mig snabbt över till andra sätet och mannen tryckte hårt till röret emot glasrutan. Jag gömde ansiktet i händerna i skydd ifrån glasskärvorna. Mannen tog in armen i hålet han skapat och försökte låsa upp dörren. Jag tog fort en utav dem större skärvorna och tryckte den genom mannens arm. Mannen drog ursinnigt ut sin arm och kollade på skärvan. Jag hoppade över till förarsätet igen och lyckades få igång bilen. Mannen upptäckte ljudet och kollade emot mig genom rutan. Jag tryckte på gasen och gasade på emot utgången. Mannen sprang bredvid ett tag men tillslut lossade hans grepp som han haft om bilen. Jag kunde inte köra hem, han kunde följa efter. Jag hade ingen aning om vart jag skulle så jag fortsatte bara att köra runt. Ur mörkret kunde jag se något ifrån motorhuven. För att se bättre kisade jag och upptäckte då rök.
" Helvete! " Mumlade jag och körde åt sidan. Jag var ute på en skogsväg och jag såg inte en enda bil. Tystnaden skrämde mig men jag lyckades ta mig ur bilen på skakiga ben. Jag drog upp motorhuven och såg bekymrat på alla delar. Det var svårt att se så jag böjde mig in i bilen och fattade tag om en ficklampa. Jag tände ficklampan och lyste. Vad jag kunde se fanns det inget fel. Förvirrat rynkande jag på pannan och drog ner huven. Jag for runt och skrek till av chock. Framför mig stod Colden. Bakom honom stod det en svart, stor bil. Antagligen en jeep.
" Vad gör du ända här ute? " Sa han lugnt. Jag ville slå till honom, detta kan inte vara möjligt.
" Tänkte precis fråga dig exakt samma fråga. " Sa jag med kyligt tonläge. Jag försökte låta modig men det gick inte. Och det hjälpte inte direkt med att hjärtat höll på att släppa sitt fäste.
" Du är skadad. " Han drog sin tumme över min kind och jag knuffade fort bort honom då en konstig känsla hade uppstått av hans beröring.
" Du rör mig inte! " Sa jag och gick emot förarsätet. Han tog tag i min handled och snurrade mig tillbaka till hans famn. Jag såg storögt på honom och kunde inte förmå mig själv till att prata.
" Låt mig köra hem dig, din bil är sönder och definitivt inte säker. " Jag såg på bilen och såg hur söndrig den var. Två krossade rutor. Bakrutan och rutan till förarsätet. Sedan så var ena backspegeln krossad. Josh skulle döda mig.
" Jag ringer min bror. " Sa jag. " Han får komma och hämta mig. " Coldens blick mörknade och hans mun var som ett hårt streck. Men en lockande känsla kröp in i mina tankar. Snärjde sig fast och vägrade släppa. Jag borde följa med Colden.
" Det är bara onödigt, ska han verkligen köra hit när jag erbjuder dig skjuts? " Något i hans blick fick mig att nästan falla ihop. Hur kunde ett par ögon lyckas få mig att känna mig svag i benen.
" Jag följer med dig. " Jag kunde lika gärna gett mig själv en käftsmäll. Hans blick mjuknade en aning och sedan utbytte han en snabb blick emellan bilen och mig.
" Jag tar hand om bilen, kom. " Han tog mina bilnycklar samt hemnyckel. Sedan gick han emot sin bil med en kaxig gångstil. Jag såg fort på min bil och gick sedan emot hans bil. Han hoppade in vid förarsätet och jag på passagerarsätet bredvid. Jag knäppte på mitt bälte och såg stelt ut i mörkret. Men det var något som jag nätt och jämnt kunde urskilja. En svart siluett av en människa. Kroppen såg ut att vara väldigt vältränad. Nackhåren reste sig i nacken och jag såg förskräckt på Colden som satte i nyckeln och startade bilen. Han vände blicken emot mig och flinade roat av mitt ansiktsuttryck.
" Rädd sötnos? " Jag skakade hastigt på huvudet och bet mig hårt inne i kinden.
" Det står någon i skogen. " Mumlade jag. Colden drog ihop ögonbrynen och såg ut emot den högra sidan av skogen. Han mumlade något dovt, vände blicken framåt och gasade iväg. I backspegeln såg jag hur siluetten gick ut på vägen och såg efter oss.
----------
Hoppas ni gillade det ^^
- Vilma♡
YOU ARE READING
Fallen ängel
RomanceDe föll, ner från himlen och härjade omkring på jorden som lejon som jagade efter sina byten. Dem ville nog egentligen aldrig falla, men dem blev utkastade som om dem inte var något. Och det var dem inte heller, i himlen fanns det regler, och om man...