| Undercover agent - 0023 (svenska) |

~ Kapitel 8 ~

Jag sitter på min säng jag kommer använda ett tag nu. Den är bekväm, det kan jag säga, men rummet gör inte direkt världens bästa intryck på mig. Men, men... Jag får väl försöka vänja mig eller piffa upp det och göra det till ett finare och trevligare rum att vara i.

***

Klockan är halv tre. Egentligen bör jag sova, men just nu är jag för pigg för att kunna göra det.
Jag lyfter upp benen på sängen från att ha hängt nerför sängkanten och lägger mig på rygg med armarna under huvudet. Jag gör det bekvämt för mig och sluter ögonen då jag kommer på att lampan är tänd. Så jag ställer mig motvilligt upp och går mot lampknappen. Min dörr står på glänt, så den stänger jag. Nu när jag släkt lampan är allt mörkt. Jag ser inte vart jag är och går rakt in i något hårt. Något som verkar vara ett stolsben, eller i detta fall ett av sängens ben. Ett ljud kommer ut ur min mun men jag hinner stoppa mig själv innan det blir för högt. Jag vill slå mig i pannan för jag känner mig så dum, men gör det inte utan känner med händerna framför mig för att se om sängen är där, vilket den också är. Så jag lyfter upp täcket och lägger mig i sängen under det. Värmen tar över och jag somnar.

***

Ett ljud hörs och jag öppnar hastigt ögonen. Vad var det? Fönstret i rummet gör att solljuset skiner in i mitt rum och jag ser bättre än vad jag gjorde inatt. Jag kastar av mig mitt täcke och ställer mig upp på det kalla golvet. Jag ryser och tittar efter min väska. Vart är den? Ånej... Min resväska och handväska. Jag rusar ut ur rummet till hallen. Där står den. Min resväska. Tur... Men handväskan då? Jag får smått panik och går med raska steg till första och bästa rum. Vardagsrummet. Mitt huvud förs åt höger, vänster, rakt fram... Ingen handväska syns till. Nästa rum. Köket. Höger, vänster, rakt fram... Ingen väska där heller. När jag vänder mig om för att gå vidare krockar jag med en kropp. Min första instinkt är att försvara mig med ett handgrepp, men gör inte det för jag ser det blond-bruna håret personen har. Maddie.

"Oj förlåt." Säger hon.
"Nej, det är lugnt." Svarar jag och fixar till mitt rufsiga hår med ett leende på läpparna.

Hon ler tillbaka. Jag tittar först på hennes ansikte men blickar nu neråt eftersom jag ser att hon håller i något. Jag är precis påväg att fråga om hon sett min handväska, men stoppar mig själv. Det hon håller i är min väska.

"Det.. Där är min." Säger jag och pekar på väskan.
"Ja. Du hade den runt axeln när jag.. Slog ner dig.. Och när du tuppade av bar jag dig till ditt rum och tog av väskan. Jag skulle ge den till dig tidigare men glömde bort det. Så, här." Säger hon.
"Jaha.. Tack." Säger jag som mitt svar.

Hon ger mig den och jag tar emot den med ett litet ryck. Tänk.. Jag känner inte henne, så hon kan har gjort vad som helst med den. För att vara säker på att allt är kvar så vänder jag mig om och låtsas gå till kylskåpet när jag i verkliga fall tittar igenom väskan. Allt finns kvar och är som det ska. Hoppas jag...
Jag fortsätter den sista biten fram till kylskåpet och öppnar det när jag är framme. Det mesta som finns är mjölk. Det andra är smör, ost, grönsaker, yoghurt och juice. Men det finns som sagt flest mjölkpaket.

"Jusste..." Börjar Maddie. "Jag måste handla lite idag, och helst nu, så vill du följa med? Då kan du köpa mat till dig samtidigt och se vart affären ligger så du vet det tills vidare."
"Mm. Det låter som en bra ide. Men jag måste först få fixa mig." Säger jag och menar mitt ansikte och kläderna.

Jag går ut ur köket till badrummet. Där sköljer jag mitt ansikte och torkar mig med papper. Jag hade glömt plocka fram en handduk innan. Sen tar jag mig tillbaka till mitt rum, men tar på samma gång med resväskan. När jag väl är i mitt rum stänger jag dörren efter mig och märker först då att det finns en nyckel till dörren. Den sitter i nyckelhålet på insidan av dörren.
Jag lägger ner min väska på golvet och sätter mig på knä framför den. Sen öppnar jag den och ser alla mina saker som jag saknat så. Jag har saknat mina kläder speciellt, jag har liksom velat byta till natten... Så nu är jag glad. Byrån jag talade om innan öppnar jag. Första lådan. Där i lägger jag jeans och tröjor/mina vardagliga kläder. I lådan under lägger jag myskläder, pyjamasar, och underkläder. I tredje lådan lägger jag tights, mjukisbyxor, och linnen. Och i fjärde lådan lägger jag inte kläder den här gången, utan prylar istället, t.ex handdukar, badkläder (vilket är klädesplagg men jag lägger dom där ändå), platt-och-locktångar, osv. Ovanpå byrån lägger jag allt mitt smink och mina hårborstar/hårprodukter. En sak som borde finnas i mitt rum är en spegel, hur ska jag kunna fixa mig utan spegel?
Mitt liv är över!
Nej, mitt liv är inte över, men det kommer definitivt inte bli lätt att leva utan en spegel, om inte Maddie har en jag kan få låna?
Jag slutar tänka på det och fortsätter istället packa upp resten av mina saker. Vissa saker låter jag ligga kvar i väskan, som t.ex peruker och skor.
När jag packat upp allt stänger jag igen väskan och puttar den under min byrå. Sen byter jag om till ett par mörkblå jeans, ett vitt linne, en tunn svart kofta, och borstar mitt hår. Struntar i att sminka mig. Sen tar jag nyckeln till mitt rum, går ut ur rummet och låser efter mig.
Sen tar jag mig till hallen, letar efter mina skor men går tillbaka till rummet pga att jag inte har plockat fram dom ännu.
Jag drar på mig mina vita sneakers jag hade på mig dagen innan och plockar dessutom med mig min plånbok påvägen.
Höll på att glömma den också...

| • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • |

Hoppas ni gillade kapitlet
Sa i förra att detta skulle bli bättre, men vet inte om det är sant... Isånnafall, förlåt mig...
Men det kommer hända bättre saker framöver, det kan jag lova❤