| Undercover agent - 0023 (svenska) |

~ Kapitel 12 ~

Mitt rum är trist. Varje gång jag ser på det, gör att jag vill piffa upp det mer och mer. Men hur? Jag är inte riktigt bra på det.. Jag får väl fråga Maddie lite senare om jag kanske kan få hjälp av henne. Jag står på golvet i mitt rum, och funderar över om jag ska vänta tills Aaron har gått, eller om jag ska hämta en spegel, själv. I vilket fall så kanske det inte finns någon, så jag beslutar mig att göra det första förslaget. Jusste.. Aaron. Undra varför han grät. Det måste jag ta reda på. Jag är liksom en tjej som vill hänga med på det mesta men låter ändå inte andra folk få hänga med på allt mitt. Man kan säga att jag kör mitt eget race. Mina ben börjar bli trötta, så jag bestämmer mig för att sätta mig ner på min säng. Jag har inget att göra. Seriöst... Ingenting. Eller jo. Kanske någonting. Jag plockar fram min dator som ligger bredvid mig på sängen. Jag fäller upp locket, loggar in, och ser att jag redan är inne på "mail", precis som jag ville. Jag funderar över vad jag verkligen läst tidigare. Det Joe skickade. Avbrutet, var ju temat.. Då slår mig tanken om vad han skrev. Allt var fixat och klart, det var bara jag som fanns kvar att meddela. Jag skulle avbryta mitt uppdrag, och få ett nytt. Informationen om det skulle komma på mail och försvinna så fort jag läst det, som det förra. Men inte vet jag när. Jag får väl helt enkelt bara vänta.

***

"Förlåt att jag störde innan.." Säger jag och tittar ner i köksön som finns framför mig.
"Mm. Det borde du vara... Var lite försiktigare nästa gång." Svarar Maddie med en skarp röst.

Jag rycker till av hennes svar, men visar mig ändå inte svag eller mesig. Jag måste vara stark och får inte ta saker allt för seriöst. Fast för min del är det en enkel grej att göra, så jag behöver egentligen inte anstränga mig.
Jag nickar och stoppar i mig en vindruva från en klase som Maddie ställt fram. Från att ha tvättat diskbänken, lutar hon ryggen mot den, och tar ett grepp om den med sina händer.
Jag vill fråga, men gör inte det. Vem vet vad Aaron har gått igenom, och jag är nästan säker på att Maddie inte skulle berätta.

"Du.. Jag kom på en sak. Har du en spegel jag kan låna, eller få, till mitt rum?" Frågar jag för att byta "samtalsämne".

Hon andas ut, stänger ögonlocken i ett par sekunder, men öppnar dom sen igen. Först tittar hon på mig med ögon som knappt visar några känslor men sen börjar hon gå ut från köket till rummet jag aldrig hann se tidigare. Hon öppnar dörren så den står vidöppen och går in. Det ser ut som ett helt vanligt rum. Inget sovrum. Utan mer likt ett kontor. Eller det finns iallafall ett skrivbord med en stationär dator placerad på det, en liten och tråkig soffa med ett litet bord framför, lika tråkigt som soffan. Båda går i färgen grå. Soffan en aning ljusare. Det finns ett fönster, men för tillfället är det gardiner framför som blokerar ljuset att komma in i rummet. Ovanför soffan på väggen hänger en tavla. Det står en text på den. "Every day is a second chance"
Jag ler för mig själv, för jag tänker på alla gånger jag gjort misstag. Men nu. Nu när jag läst texten känner jag något inom mig som gör att jag blir glad igen. Jag tänker bort alla misstag jag gjort och tänker istället att jag alltid kan göra dom till något bättre. För varje ny dag är alltid en andra chans. Det känns så bra att veta det. Jag lever i min egna lilla värld för en stund tills Maddie avbryter.

"Här har du." Säger hon och pressar upp en stor spegel i famnen på mig.

Hon går ut ur rummet och jag följer hennes steg.

"Värst vad hon var sur." Mumlar jag för mig själv så hon inte hör och tar mig ännu en gång tillbaka till mitt rum.

Jag låser efter mig som jag alltid gjort "den senaste tiden" och letar efter ett ställe att ha spegeln på. Som tur är finns det en krok på baksidan av den, det enda som behövs nu är en spik och en hammare. Jag väljer denna gång att inte fråga henne, hon verkar ju inte på bra humör... Så jag tar mig ut ur mitt rum, igen, och går tillbaka till rummet vi var i innan. Det jag missade var en smal, vit garderob och en liten byrå/ett litet nattduksbord bredvid skrivbordet med datorn och pennor i burkar på. Jag tittar i byrån, eller vad man ska kalla det för. Där hittar jag endast papper, fler pennor och små, oviktiga prylar i. Så jag går istället till garderoben där jag ser städsaker. Man kan kalla det städskrubb. En dammsugare, en sopborste, en mopp, och en dammvippa. Men inte bara det. På golvet i skrubben hittar jag precis det jag letar efter. En verktygslåda. Jag öppnar den och det första jag ser är en hammare, perfekt, och lite längre ner i lådan, sprikar och skruvar. Ännu mer perfekt. Jag lägger några sprikar och skruvar i olika storlekar i ena handen. Sen tar jag hammaren i andra handen och dessutom en skruvmejsel. Sen tar jag mig tillbaka till mitt rum men låser denna gång inte dörren efter mig, med tanke på att jag ändå behöver ta mig tillbaka till rummet för att lämna verktygen när jag är klar. Så det enda jag gör är att stänga dörren efter mig och sedan leta efter en bra plats att ha spegeln på. Alla väggar är fria, men den bästa platsen att ha den på är ändå bredvid fönstret eller bredvid dörren. Jag bestämmer mig för det första valet och börjar sprika fast den på på väggen.
När jag är klar, efter typ fem minuter, speglar jag mig i den. Storleken är så jag ser hela min överkropp och en liten del av underkroppen också. Ungefär bara rumpan, inte mycket längre ner än så. Fast det beror ju också på vart man står i rummet. Jag får ett ryck och börjar dansa framför spegeln. Inte vet jag varför, men det bara händer. Jag dansar som en idiot skulle göra och eftersom spegeln är placerad bredvid fönstret tittar jag automatiskt ut genom det och ser direkt någonting som stör mig något rejält. Jag slutar dansa och får istället stress, så mycket att det leder till att jag får panik. Någon jag känner igen står och håller sin mobil och sina ögon riktade mot mig och mitt fönster. Någon jag blir arg över att se.
Aaron.

***

Hejsaaaan
Ville bara säga att det är JULAFTON imårn! Asså tiden har gått så sjukt fort. Nyss var det typ sommar...
God Jul iallafall❤ (I förväg, hehe)...