| Undercover agent - 0023 (svenska) |

~ Kapitel 6 ~

"Så Philip.." Börjar jag. "Vad jobbar du med?"
"Jag säljer sängar." Svarar han.

Sängar? Jag vill skratta, men gör det endast inombords. För vem vet..? Det kanske är ett bra jobb. Då menar jag att han kanske får bra betalt, för vem vill sälja sängar liksom?
Men jag nickar förstått och försöker le för att lätta på "skrattandet".

Vi sitter i en varsin hög stol vid ett bord i ett café som tydligen har öppet hela dygnet runt. Jag tittar ut genom fönstret som finns på min högra sida. Det är kolsvart. Några få lampor lyser, medans andra verkar vara trasiga eller blinkar konstant. Jag vänder tillbaka blicken åt Philips håll och ser att han dricker från sin kopp med kaffe vilket leder till att jag gör samma sak. Jag höjer min kopp mot munnen, känner värmen komma som en ånga mot ansiktet och doppar försiktigt ner tungan i den varma vätskan. Det har svalnat lite sedan vi beställde, men är fortfarande ganska varmt. Smaken av kaffe sprider sig i hela min mun och jag njuter. Jag älskar kaffe och har alltid gjort det. Men te.. Det gillar jag däremot inte.
När jag doppat tungan ett par gånger i kaffet och känner att det är okej att dricka så tittar jag upp från att ha stirrat ner i bordet. Jag möter Philips blick. Det är något i hans ögon jag känner igen. Men vet inte riktigt vad. Det stör mig, och jag måste ta reda på vad det är.

***

"Tack för kaffet och skjutsen!" Ropar jag åt Philip som sitter i sin bil och skattar för sig själv efteråt.

Han vinkar tillbaka och ler. Jag hade fått skjuts av honom till stället jag ska bo på. Jag följer Philips bil så långt mitt öga kan nå, vilket är ganska kort eftersom det är så mörkt.
Sen vänder jag mig om och ser på byggnaden jag ska bo i. Det är en byggnad med tre våningar. Ganska litet men ser fräscht ut. Det finns en gång som leder upp mot byggnaden. Den är gjort av stenplattor. På sidorna om gången är det gräs och planterade blommor, samt några buskar och träd.
När jag kommit till slutet av stenplatts-gången möts jag av en vit dörr. Jag rycker i handtaget men den är låst. Då kommer jag på att jag hade fått nycklar av Joe. Så jag börjar rota i min handväska som alltid hängt på min axel under denna resans gång.
Den är svart och ser liten ut, men när man öppnar utvidgas den och ser större ut. Där i har jag nödsituation-saker och småprylar, som t.ex pengar, min mobil, smink om jag skulle behöva bättra på det jag har på mig nu, penna, nycklar, och lite till jag inte orkar rabbla upp. När jag hittat nycklarna jag fick av Joe så testar jag en i taget. Den andra av tre var den som passade. Dom andra två är till mitt rum.
När jag kommit in i byggnaden tänds automatiskt ett par lampor. Det jag ser är vita väggar, dörrar, en hiss, en trappa och lampor såklart. Jag fortsätter leta i min väska efter ett papper. Ett papper där det står allt om min lägenhet. Jag hittar det nästan direkt. Jag läser från det och ser efter ett tag att jag ska till tredje våningen. Där ligger min lägenhet som.. Jag ska dela med någon. Åh, varför? Jag behöver utrymme ju... Han/hon får inte misstänka något, och det kommer bli en liten utmaning.

***

Jag vrider om nyckeln till den nu öppna dörren som leder in till min lägenhet. Det första jag ser är en gång med vita dörrar vid sidan om. En av dörrarna står vidöppen. Ett starkt ljus lyser på golvet i gången framför mig. Det gör att jag ser golvet tydligare. Det verkar vara gjort av trä. Jag tar av mig mina vita sneakers och låser ytterdörren efter mig. Sen lämnar jag kvar min resväska i hallen men har fortfarande kvar handväskan på axeln. Jag börjar ta mig längre in i lägenheten. Vilket inte är så långt till jag stöter på första dörren. Åt höger. Jag trycker ner handtaget och dörren öppnas. Toalett. Den verkar fräsch.
Ljusrosa och vitt kakel. Färgerna är inte direkt min stil, men det funkar. Jag gillar nog mer vitt med svart, med blått, eller med beige/ljusbrunt.
När jag är klar med att utforska toaletten går jag ut ur rummet, stänger dörren bakom mig och tar mig vidare längre in i lägenheten. Åt vänster finns en öppning som leder till köket. En liten lampa lyser upp rummet så man ser möblerna och färgerna på väggarna. Köket är också fräscht, fast med vita väggar och svarta detaljer. Golvet är av samma sorts trä som i hallen. Samma sak igen.. Ut ur rummet och vidare till nästa. Det jag stöter på nu är ett rum åt vänster och ett åt höger. Det åt höger är rummet där det finns en större lampa än den i köket. Det lockar mig att se lite bättre på vad som finns i rummet än vad jag ser när jag står utanför öppningen. Så jag går in och tittar åt båda hållen. Det verkar vara ett vardagsrum. Åt höger ser jag en svart skinnsoffa, väggarna är vita, en stor, lysande lampa hängd i taket, ett par blommor vid fönsterna, två större plantor i två olika hörn av rummet, ett genomskinligt glasbord framför soffan, en svart platt-TV hängd på väggen, och en svart bokhylla till vänster med böcker, tavlor och souvenirer/småprylar i. Framför hyllan står två svarta skinnfotöljer också. Och mitt på golvet ligger en vit matta placerad. Detta rum påminner lite om mitt kontor. Jag granskar alla möbler och tar mig sedan ut för att undersöka nästa rum. Jag bestämmer mig för att titta på rummet mitt emot som jag skulle välja emellan tidigare. Jag rycker i handtaget och dörren öppnas. Ett mörker sprider sig i mina ögon.

● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ● | ●

Hejsan!
Ville bara säga att stället Nicole bor på ett ställe som är ett slags "vandrahem" där flera som behöver en enkel lägenhet för ett litet tag bor i.
Bara så ni hänger med
Love u, och glöm inte bort att vara glad och aldrig sluta le. Oavsett om du mår dåligt över något eller är ledsen, så vill jag att du ska kunna känna dig glad. Love u, igen..❤