Klockan ringer från sovrummet, solen lyser in genom fönstret och träffar mitt ansikte. Jag öppnar ögonen och tittar upp mot Felix sovande ansikte. Ryggen knakade när jag sätter mig upp från soffan. Jag tar tag i min kläder från golvet och tar på mig min tröja.
Jag tittar snabbt till barnen om dom fortfarande sov och precis som jag trodde gjorde dom de. Det hade blivit lite som en rutin nu att alltid titta till barnen så dom var i sina rum. Eftersom att Nina alltid sov i vårt rum så kändes de alltid bra att veta att hon var där.Jag tar mina kläder och vandrar in i badrummet och byter om och fixar till mig för att sedan väcka barnen och laga frukost till dom.
"Godmorgon" jag hör Felix säga trött bakom mig, jag vänder mig om och ser Felix dra händerna genom håret. "Har du sätt min skjorta någon stans ?" Säger han och kliar sig på bröstkorgen. Han hade fortfarande sin vältrimmade kropp som förr, även om han var två barns förälder och jobbade på kontor så tog han sig ändå tid att träna. Men jag har inget att klaga över jag njuter ju av utsikten ;)) "Nån stans på golvet men gå och sätt på sig nått jag tänkte väcka bar-" jag blir snabbt avbruten av att han läppar var pressade av mina. Jag kysser han lätt tillbaks och tittar in i hans ögon. "Du vill väll inte att barnen ska se dig så här" han skrattar och kysser mig lätt på pannan innan han vandrar iväg för att ta på sig.**
"Mamma varför sov inte du i ert rum igår?" Jag sätter ner kaffet på köks bordet, Felix sneglade mot mig och hade ett litet flin som han gömde snabbt bakom sin kaffe mugg. "Vi somnade på soffan, vi var så trötta" Nina tittar ner mot sin frukost och fortsätter äta.
Jag plockar upp koppen igen och tar en klunk av kaffet. "Jo trött blev man allt ..." Säger Felix med ett flin och små skrattar. Nina tittar upp på mig för att hon inte förstod. Jag ler försiktigt mot henne. Låssandes som att de inte var nått."Felix kan du köra dom till dagis idag jag ska ut och träffa Maria, de gäller ett jobb" Felix tittar snopet på mig. Han ställer ner kaffet och tittar fundersamt på mig. "Vad för jobb? jag visste inte att du sökt" jag nickar och börjar duka av från bordet.
"Hon har pratat om att jag kanske kan få nått jobb på hennes företag. Vi ska träffas idag för att diskutera om jag kan komma på en intervjun" Felix ler nöjt mot mig och hjälper mig att duka av. Han lyfter ner Johan från barnstolen och vandrar bort med honom till sitt rum. Nina hjälper mig att läste in disken i diskmaskinen. Hon stannar plötsligt och tittar tyst ner i marken. Jag lägger ifrån mig diskhandsken. "Hur är det?" Jag sätter mig på huk framför henne och håller om hennes händer. Fast hennes blick är fortfarande riktad mot golvet. Det var nått som fick mig orolig, hennes sätt att inte svara gjorde mig rädd. "Varför är du såhär, vad är det som fått dig att bli så tyst på sista tiden" Nina tittar plötsligt upp på mig med tårar rinnande från hennes kinder. Jag sveper snabbt in henne i mina armar. Låter henne gråta mot min axel. "Jag träffade Oscar..." Jag stannar upp och tittar chockat mot Nina som har en tom besviken blick. "När då? Vart ? Pratade han med dig ?" Hon lutar sig mot min axel igen och mumlar "jag var inte ensam, Felix var med jag lovar" jag håller om henne och låter henne andas ut.
Plötsligt hör jag hur Felix harklar sig från dörren, jag vänder mig mot honom och tittar på honom med en förvirrad blick.
"Nina gumman, gå till ditt rum. Jag måste prata med din pappa" irritation fans i min ton och allt jag ville göra var att skrika på honom. Nina vandrar snabbt in i sitt rum och jag hör hur hennes dörr stängs igen. Jag ställer mig upp och tittar irriterat på Felix.
Han suckar tungt och kliar sig bakom huvet.Så det var ett tag sen jag skrev nått men här får ni ett kapitel. Kommer skriva lite oftare nu.
Hoppas ni gillar det :*
YOU ARE READING
styvpappa
FanfictionFanfiction : the fooo " Louise är 18 år och har äntligen börjat repa sig efter hon blivit våldtagen för ett par år sen av en man som brutit sig i n i hennes lägenhet. Nu hade hon flyttat där ifrån och äntligen varit hemma med sin dotter Nina i ett...