Jag gick ut ur planet, äntligen var jag i Transsylvanien. Det var natt och jag hade varit tvungen att sova på dagen. Då såg jag en svart, gammal bil lite längre bort. Ut den kom det en butler med en skylt det stod "Melina" på. Jag förstod att det var han jag skulle åka med och gick till honom.
- Trevligt att träffas Melina, sa han.
Det var en gammal, trevlig man.
- Dig med, svarade jag.
Han öppnade dörren till baksätet och jag klev in. Det fanns inga säkerhetsbälten där, den var alldeles för gammal. Inuti den var sätena täckta med rött skin som blänkte, det kändes lyxigt. Vi åkte ett långt tag, kanske 1 timme innan vi var framme. Vi körde förbi nästan bara skog.
Men tillslut kom vi till ett litet, svart, gammalt slot. Utanför det stod Vladimir och Sofia. Vladimir hade på sig en svart kostym och han såg ut att vara cirka 50 år gammal. Sofia såg ut att vara lite yngre och hon hade på sig en lång, svart, klänning. Jag gick sakta ut ur bilen. De gick snabbt fram och kramade mig.- Melina, så stor du har blivit! sa Sofia.
- Ja, sa Vladimir, förra gången jag såg dig var du nästan hälften så liten.
Butlern tog mina väskor och bar in dem.
- Så, här bor vi och vår son Anghel! sa Sofia glatt.
- Jag kom inte ihåg att ni hade en son? sa jag förvånat.
- Han är adopterad, berättade Vladimir, vi fick honom efter senaste gången vi såg dig.
- Åh jaha, svarade jag och log.
Vi gick in i slottet. Vi kom in i en stor sal med en ståtlig kristallkrona som hängande från taket. På andra våningen stod det en orgel bredvid trappan och det satt två stora fönster långt upp på väggen.
- Jag kan visa dig till ditt rum, fröken Melina, sa butlern artigt.
- Ja, visst.
Vi gick upp på andra våningen och in bland en korridor av dörrar. Dörren längst bort var min.
- Det är mat om 20 minuter, fröken Melina, sa butlern, hittar du till köket?
- Ja, det går bra, sa jag artigt.
Jag öppnade dörren och gick in i mitt nya rum. Det stod en stor säng där inne, en garderob gjort i trä och ett litet skrivbord. Ett stort fönster satt på vänstra väggen i rummet, man såg långt ut över skogen.
Jag började packa upp mina kläder och hängde in dem i garderoben. Det gick fort 20 minuter och jag gick in i matsalen. Där inne stod det ett långt bord, stolar med röd sits och en stor kristallkrona i taket. På bordet stod det massor av mat uppdukat, säkert 20 fat. Vladimir och Sofia satt redan där. Jag slog mig ner bredvid Vladimir och mittemot Sofia.
Då kom det in en lång, snygg kille. Han hade rött hår, bruna ögon och blek hy. Han hade en svart kostym på sig och han såg ut att vara ca 18 år gammal. Han satt sig längst bort på andra sidan av bordet, där det var dukat åt honom. Vladimir kollade länge på honom, som att han ville att han skulle säga något.- Hej, jag heter Anghel, sa killen till mig, trevligt att träffas.
- Jag heter Melina, det är trevligt att träffa dig med, svarade jag artigt.
ČTEŠ
Blood Lover
UpířiVar med om ett romantiskt och spännande äventyr i Transsylvanien! Melina är en omtänksam tjej som en dag åker till Transsylvanien. Hon bor hos några vänner till familjen och det visar sig att adoptivsonen Anghel är en vampyr. De måste kämpa med ma...