8

982 40 10
                                    

Jack, Jack och ännu mer Jack...

Jag kan inte undgå det, han har cirkulerat i mina tankar hela dagen! Jag vet inte varför jag tänker på honom så mycket, han är en vanlig människa och även en vän till mig.

Vän kanske är lite att överdriva, kanske mer som en bekant...

igår hade varit en rolig dag, vi hade suttit på det slitna plastgräset och pratat. Vi hade spelat fotboll och sedan på kvällen hade dem även tvingat -alltså verkligen tvingat- med mig på en fest hos någon kille som visst gick på vår skola.

*Pling*

Jag bryr mig inte om att kolla mobilen, det är säkert ännu ett sms från Sophie om "hur kul det var igår" eller "hur Jack hade kollat på mig".
Det hade varit kul igår, jag skulle ljuga om jag sa något annat. Men de där blickarna från Jack som hon pratar om, är jag 110% säker om att hon bara inbillade sig.
Det är just dem där blickarna som Sophie pratar om att hon såg, det är dem jag har tänkt på hela dagen idag och där med stängt in mig på mitt rum.
Jag vet inte varför hon är så på om mig och Jack hela tiden!
Kan hon inte bara förstå att vi är vänner

-bekanta-

och kommer aldrig vara något annat...

Det gnisslar till lite och pappa kikar försiktigt in i mitt mörka rum. Jag hade inte dragit upp rullgardinerna i morse och nu är det redan försent för klockan är 19:36 och jag ska ändå gå och lägga mig om ca. 3-3 1/2 timme.

"Hej stumpan, mår du bra?" Jag kollar in i min pappas ögon och kan inte bli annat än varm i hjärtat när jag ser honom. Hans ögon strålar utav oro och jag lutar mig fram för att ge honom en stor bamsekram.

"Jag mår bra pappa, bara mycket i huvudet"

Hans mungipor böjs uppåt och han nickar lite lätt innan han ställer sig upp och går mot dörren. Vid dörr karmen stannar han och kollar bak mot mig.
"Om det är någon du vill att jag ska döda, bara säg till mig" jag skrattar lite och nickar mot honom.
Han vänder sig om igen och ska precis stänga dörren innan han hoppar till och vänder sig om på mindre än en millisekund.
"Juste, maten är klar" sedan skrattar han och går snabbt ut ur mitt rum, utan att stånga dörren efter sig.

•••

Hoppas att ni gillar detta kapitlet!
Förlåt för ännu ett till mellan kapitel men hoppas att ni gillade det ändå...

Nästa mål:

5 kommentarer och 10 röster

Pusssss❤️❤️

They are perfectDonde viven las historias. Descúbrelo ahora