They are perfect

26

Små lätta andetag puffar i min nacke och minnena från gårdagen tar plats i mina tankar.
Ett litet leende sätts på mina läppar och försiktigt vänder jag mig om för att möta Jacks ansikte.
Hans ögon är slutna och håret helt ruffsigt, om det är knullruffs eller av sömnen vet jag inte.

Ett flin dyker upp på Jacks läppar och hans vackra bruna ögon möter mina.
Hans ena hand lyfts från min bara rygg och höjs för att fixa till den rufsiga frisyren.
Jag följer varje rörelse han gör.
Hur hans muskler spänns vid axeln när han lyfter armen, hans ögonbryn som höjs lite och de bruna hårstråna som läggs tillrätta.

"Jag gillar att du kollade på mig när jag sov"

Jacks skratt släpps ut i luften och mina kinder går från normala till röda som jordgubbar på endast någon mikrosekund.

***

"Du vet att balen är om 2 veckor va?"

Sophie går på lätta steg bredvid mig genom skolans trånga korridorer och har ett stort leende på sina läppar.
Hon har längtat efter den här balen ända sedan hon var 10 år och fick reda på av sin bror att man kommer att ha en bal.

Själv har jag aldrig riktigt brytt mig, är antagligen inte den "typiska" tjejen antar jag.
Har aldrig heller haft någon speciell att gå med heller, inte nu innan Jack.
Såklart...om han ens kommer fråga.

"Du har Jack, såklart han är ju din pojkvän. Men vem ska jag gå med"

Precis som att hon hade läst mina tankar sa hon det och gav mig en sidokram innan hon svängde in i klassrum C5 där vi skulle ha biologi.

***

Två varma händer läggs över mina ögon och gör så att jag släpper besticken på tallriken med samlade på.

"Gissa vem"

Jack viskar försiktigt i mitt öra innan han släpper händerna och slår sig ner på stolen bredvid mig.
Mittemot sätter sig Taylor och Mike på varsin sida av Sophie.

Försiktigt stoppar jag in en bit av tomaten i munnen medan jag lyssnar på Sophies prat om balen.
Varken Taylor eller Mike verkar ha dejter men Jack blir stel som en pinne när Sophie frågar honom vem han ska gå med.

"Skämta bara, alla vet ju att du ska gå med Stephie"

Säger Sophie med lättsam ton och skratt i rösten men avbryts snabbt när hon ser Jacks nervösa blick.

"För det ska du väl?"

Nu har alla fyras blickar vänts mot Jack med frågande utryck.

"Jo om det..."

Jack vänder sig mot mig men vågar knappt möta min blick.

"Jag lovade Rachel att gå med henne, innan vi blev tillsammans"

•••

Hallå, ja jag lever faktiskt!
Vad tyckte ni om detta kapitlet?

God jul!!!!!!
Imorgon är det julafton och på söndag åker jag till Miami #tagga
Hur ska ni fira jul?

Puss