They are perfect

12

Fåglarna kvittrar utanför fönstret, i vanliga fall skulle jag nog tycka att det var skönt och mysigt. Men just nu vill jag bara skrika åt de där fåglarna att hålla käften. Det är som att bakfyllan slår mig hårt hårt i ansiktet och påminner mig om sakerna som hände igår kväll. Jag sätter mig snabbt upp i sängen, någonting som jag ångrar då min huvudvärk blir minst tusen gånger värre. På mitt sängbord ligger två små vita tabletter, ett glas vatten och en liten blå lapp.

Jag sträcker mig efter tabletterna och sväljer snabbt ner dem med vattnet sedan ställer jag tillbaka glaset på sängbordet och tar istället lappen.

"Hej älskling,  du kom hem sent igår kväll så vi lät dig sova :)

Jag och pappa är hos några arbetskompisar och Sandra är troligen hos sina kompisar.

Du vet mycket väl att du inte är 18 år ännu så vi får pratat om detta senare <3

kram mamma och pappa"

Jag skrattar lite, mamma och pappa har aldrig riktigt brytt mig om jag dricker eller inte. De vill bara få in lite vuxenpoäng på sig själva av att säga till mig.

Min mobil lyser upp av Sophies namn så jag sträcker mig efter mobilen och går in på vår konversation. Jag har fått nästan hundra sms, varav nästan alla är om vart jag är och vad som har hänt medan andra hälften är lite mer bittra om varför jag inte svarar eller om jag ignorera henne. Jag suckar högt och går ur konversationen utan att svara för jag orkar verkligen inte med henne just nu.

Istället lutar jag mig tillbaka in i mitt hav av kuddar och tänker tillbaka på det som hände kvällen innan. Jag kysste Jack... Varför? Hur kunde jag vara så dum?

Imorgon är det skola igen, alltså ska jag träffa Jack igen. Hur ska jag bete mig vid honom? Tänk om han kommer ihåg att det var just mig han kysst och inte den där andra tjejen

•••

Hoppas att ni gillade detta kapitlet :)
Nästa är redan skrivet och det är när hon kommer tillbaka till skolan igen och träffar Jack och Sophie igen ;)

Nästa mål:
15 röster 15 kommentarer

Puss