They are perfect

16

knack knack knack

Jag höjer mitt huvud från mina armar som jag har lutat det mot de senaste 20 minuterna och kollar upp mot dörren, jag hade bytt plats från att sitta på det kalla stengolvet till att sitta på toaletten istället.

knack knack knack

Det hade inte slutat att knacka sedan jag skickade ett sms till Sophie som sa att jag var på toa och att hon skulle säga till läraren varför jag inte kommer till lektionen.

"Kom igen Steph, jag hör ju att du gråter släpp in mig" jag överväger i en sekund om jag ska släppa in henne och sträcker mig efter låset men ångrar mig tvärt när jag hör fler röster utanför. Jag lutar mitt öra mot dörren för att bättre höra vad dem säger.

"Jag såg bara att hon grät över något, vet dock inte vad" Jacks mörka stämma sticker ut ur allt mummel.

"Men något måste ju har hänt" Jag antar att det är Taylor som sa det, han avslutar alltid med att sista bokstaven höjs några toner.

"Hon sprang i panik bort från mig förut ute på skolgården" Tycker nästan synd om Sophie, hon måste tro att det är hon som har gjort något. Jag vill nästan gå ut ur den här trånga toan och krama om henne och säga att det inte är hennes fel.

"Jaja varför bryr ni er, det kanske bara inte är hennes dag kom nu älskling så går vi" Hela jag spänns och några fler tårar rinner ner för mina kinder. Det var ingen annan än Rachel som hade uttryckt dessa ord, hennes röst är kylig och så lite medkänsla i den så att jag nästan äcklas.

"Men lägg av Rachel, det är faktiskt Stephanie där inne" Den iskalla klumpen i magen smälts lite när jag hör Jacks röst.

pling

Jag rycker till och faller bak mot toasitsen av det plötsliga ljudet från min mobil och är så nära att tappa min mobil ner i det smutsiga handfatet. Jag trycker på hemknappen och ett ser att ett sms har rullat in från Sophie.

09:32 Soph

Snälla

om jag gjorde något fel, kan du då berätta det för mig?

Jag trycker snabbt in ett svar, hon måste få veta att det inte är på grund utav henne jag är ledsen.

09:35 Steph

Du har inte gjort något

jag släpper in dig men kan du snälla få bort alla andra?

vill inte att de ska se mig såhär

"Hallå hon svarade" Jag hör hur hon tyst mumlar igenom vad jag hade skrivit och sedan hur hon föser bort alla runt omkring toadörren.

knack knack

"Stephie, det är ingen här nu förutom jag" hennes röst är varm och len som siden.

Jag snörvlar till och låser upp, det dröjer bara några millisekunder innan dörren öppnas på glänt och Sophies ansikte visar sig i dörröppningen.

"oh herregud älskling, hur mår du? vad har hänt?" Sophie hukar sig framför mig och kramar om mig. Mina tårar blötte ner hennes gråa t-shirt.

"Jack" hulkar jag fram.

"Vad är det med Jack? snälla våga prata med mig Steph"

"Det var jag" Sophie lyfter mitt huvud och lutar sin panna mot min.

"Vad var det du gjorde Steph"

Jag öppnar mina ögon och kollar rakt in i Sophies ögon.

"Det var mig Jack kysste på festen"

•••

Dun dun duuuuun....
Vad tyckte ni om detta kapitlet?

Förlåt för stavfel och uppbyggnads fel men kommer redigera boken sedan när den är klar :)

Nästa kapitel
10 röster och 15 kommentarer

Pusssss