De omväxlade ✅

0.2

Jag måste tydligen skaffa en ny mobil. Och jag brukar redigera och finslipa texterna på mobilen så detta är ett problem. Isåfall får vi köra så här tills jag får en mobil, jag är ledsen för jag uppdaterar så segt men jag gör min bästa!
Jag ska se om jag kan fortsätta med den stilen jag använder i mina berättelser.
(Fick redigera kapitlet genom syrrans mobil nu)

Ha en trevlig läsning!

***

• Jennifer Ewing •

Jag ligger i min säng i gästrummet och stirrar mot taket av trä. Det kommer verkligen bli så hemskt. Jag har redan tittat runt i hela huset och det är verkligen en stor skillnad från mitt eget hus.

Det ligger en massa saker överallt, och jag tycker helst om rent hus, där de släpper in mycket ljus. Visst, de har sådana där gigantiska fönster som släpper in en massa ljus och man ser vackra soluppgångar och nedgångar men fortfarande.

Det som stör mig mest är de där färgglada pärlor som hänger ner från taket precis framför trappan så jag hör genast hur pärlorna slår mot varandra när någon går uppför eller nerför trappan.

När jag hör hur dessa pärlor börjar slå mot varandra för typ hundratrettionde gången stönar jag, men efter några sekunder hör jag hur någon knackar på min dörr och Nate kikar in. "Hur går det med uppackningen?" undrar han.

Jag reser mig sakta upp i min säng så jag istället sitter och lägger min hand mot panna, "Inte särskilt bra" svarar jag och skrattar tyst. Jag har alltid haft hushållerskor som packar upp åt mig men det vill jag inte erkänna för honom.

"Behöver du hjälp?" frågar han och stiger in, jag skakar på huvudet. "Nej, det behövs inte" svarar jag och lägger ner handen från pannan samtidigt som han slår sig ner bredvid mig i sängen. Han tittar omkring sig en kort stund innan han möter min blick, "Trivs du verkligen här? Det verkar inte ut så isåfall" säger han och ler snett.

Jag ler kort tillbaka, "Det är bara konstigt. Jag försöker fortfarande smälta in nyheten och allt" svarar jag och kliar mig lätt i mitt hår. Nate nickar förstående och plockar upp sin mobil från fickan eftersom den plingar.

Jag ser hur hans oceanblåa ögon möter den lysande skärmen och skriver ett svar tillbaka. Jag har själv också blåa ögon, inte förrän nu så inser jag hur lika jag, Nate och Hannah är. Jämfört den där Chelsea, hon påminner lite mer som min mamma. Det bruna håret med och bajsbruna ögon.

"Min kompis frågade mig nyss om jag ville hänga med dem till stan, vill du följa med?" frågar han. Jag bara stirrar mot honom, frågade han just mig?
Jag väcker mig själv ur mina tankar och ger ett förhastat svar tillbaka.

"Ja, det låter bra" svarar jag, han ler snett återigen och svarar: "Trodde du behövde vila efter resan."
Jag nickar snabbt och svarar, "Ja, men jag har verkligen inget att göra just nu så."

Han nickar och reser sig upp och börjar gå ut från rummet, jag väntar tills han verkligen har lämnat hallen och hör hur pärlorna slår mot varandra igen. Då tar jag upp min mobil och söker upp honom på Instagram.

Han har några tusen följare, och jag ser hur många tjejer kommenterar hans bilder, vanligtvis mest på hans selfies. Oj, han har bara tjugo tusen följare mindre än mig, är det enda jag tänker.

,,,,,

Vi går ut till parkeringen vid huset, Nate har tydligen en egen bil. Dock är den inte lika snygg som familjens, utan är en slitig, olivgrön EPA.
Han säger att den var pappas gamla bil, och de är för snåla att köpa en ny bil. Jag kunde ha gett honom en splitterny bil själv men..

Solen är knappt nere bakom de högsta trädens toppar, och det är riktigt varmt. Jag har redan bytt kläder till ett par vita, korta shorts och en babyrosa topp med håret högt uppsatt i hästsvans.

Vart vi ska till vet jag inte, tills jag märker att han åker in i stan och det är en massa i trafik, precis som i Los Angeles. Ja, jag uppväxte där innan jag flyttade till London. Jag stirrar häpet mot alla shoppingcentrum som finns i stan, en massa ungdomar går i grupper på trottoar. Man kan tro att det är ur en film.

Nate parkerar bilen vid trottoarkant och stoppar in en mynt i parkeringsautomat, vi har cirka två timmar på oss innan tiden går ut. Han tittar mot mig och ler, "Vi sticker nu" säger han och jag nickar.

Vi börjar gå tillsammans längs trottoaren med en massa människor omkring oss.
Det känns väldigt konstigt eftersom inga blickar är på mig, folk här kanske inte känner igen mig eller jag vet inte.

"Din mamma, eller Chelseas biologiska mamma också, jag hörde att hon var en skådespelare" börjar Nate och ser ner mot mig då jag är en aning kortare än honom.
Jag nickar, "Melody Ewing" svarar jag.

"Inte svårt att känna igen namnet" svarar han.

Vi stiger in i ett kafé, där hans kompisar verkar vänta på honom. Det är ungefär fyra stycken, tre killar och en tjej som blåser upp en lila bubbla. Hon granskar mig när vi kommer närmare dem, en av killarna som är mörkhyad ler så att tänderna syns och det sitter en guldtand där.

"Vilken snygging du har tagit med" säger den mörkhyade killen och jag bara stirrar på honom, Nate svarar tillbaka: "Det är min biologiska syster, som jag har berättat om."

De granskar mig och då inser de att det är jag, "Åh" mumlar en annan kille. Nate ser mot mig och jag tittar tillbaka, "Låt mig presentera dem" säger han och ler, han nickar mot den svarthårige kille som sa 'Åh' och berättar: "Det är Daniel."

Sedan ser han mot den brunhårige killen och fortsätter: "Liam, och T-Dog." Han ser mot den mörkhyade killen och slutligen tjejen, "Och hon är Vendela."

Jag noterar Vendela och ser att hon fortfarande ser på mig med sin iskalla blick.
"Jag trodde inte hon skulle följa med oss förresten?" undrar Nate och ser mot killarna.
Hon är definitivt inte med i gänget.

"Hon frågade om hon fick följa med" svarar Daniel, Vendela vänder på huvudet snabbt för att luggen ska hamna rätt.

"Jaha. Så det är Jennifer som egentligen skulle heta Chelsea?" frågar hon och tittar på mig samtidigt som den lila bubblan börjar bli större.
"Eh, ja" svarar jag och granskar henne på ett samma sätt som hon ser mot mig.

T-Dog sneglar mot oss båda innan han ser mot killarna, "Nå väl, ska vi inte dra och käka lite?"

Nate nickar och alla börjar gå, jag och Vendela med.
Jag gillar henne inte redan.

🌹 Gilla och kommentera gärna för fler uppdateringar! 🌹
/m