De omväxlade ✅

0.4

jag fick en mobil som jag kan använda så länge tills jag har fått en egen mobil, så ingenting behöver oroas längre.

Ha en trevlig läsning!

***

¤ Jennifer Ewing ¤

"Men herregud, har ni ingen discokula!? Hur kan ni ha fester utan en sådan!?" utbrister jag och stirrar mot Chelsea som blänger tillbaka samtidigt som hon står på ett stege. "Tror du att vi är så rika eller? Dessutom duger stjärnorna i himlen ikväll" fräser hon tillbaka.

Att göra en fest med henne kanske inte var en bra idé åtminstone.. men hennes kompisar är inte svåra att komma överens med.
Madison, som jag tror hon hette, står och sätter repet runt bryggan från den lilla båten.
Där ska vi ha vår kiosk som folk kan köpa sprit ifrån.

Jag trampar runt i den mjuka sanden och tänker förtvivlat över en discokula, det kanske inte är så dumt med att ha stjärnor i himlen?
I så fall är jag inte så van vid att göra en strandfest, jag gör enbart stilrena hemmafester.

Marcus kommer gående mot Madison med en låda som är full med en massa flaskor, Chelsea klättrar nerför stegen, hon har hängt upp små, färgglada lampor under ett tälttak, där skolans dj ska kunna hålla musiken.

"Vet någon av er om James ska komma ikväll?" ropar hon till sina kompisar och jag lyssnar på dem. "Han sa att han skulle göra färdig skolalbum" ropar Marcus tillbaka.

Jag sneglar mot Chelsea och ser att hennes ansikte avslöjar besvikelse.

Vem är James?

"Ni skulle väl kunna pynta båten?" ropar Madison och hon kliver ur båten, jag och Chelsea sneglar mot varandra och jag ser hur hon stönar innan hon går framåt mot båten och det gör jag med.

,,,,,

Nu sitter vi här tillsammans och pyntar en gammal båt, där hemma har jag en stor, vit motorbåt med en soffgrupp av vit läder. Vi sitter i en pinsam tystnad tills jag tvingar mig själv att knuffa lätt åt hennes arm, vilket jag inte borde göra eftersom nu stirrar hon blängande på mig.

"Vem är den där James? Är det din crush eller?" undrar jag med ett kort flin samtidigt som jag stirrar ner i det mörkblåa vattnet.
Hon tittar bort och fortsätter att syssla.
"Ingen du behöver bry dig om" muttrar hon.

Nu stirrar jag mot henne, "Varför är du så butter? Är det någon badboy som har krossat ditt hjärta eller?" frågar jag.
Chelsea börjar irritera sig mot mig, "Herregud, varför är du en sådan?" Jag rycker på axlarna samtidigt som jag muttrar, "Vadå? Jag försöker starta en konversation."

"Det verkar inte gå så bra"

Jag muttrar något i tystnad innan jag sliter tag i ett rep för att lossna det för att sätta dit en lykta på kanten istället. "Vad i helvete gör du?" ryter Chelsea då.

Då inser jag att vi börjar flyta bort från bryggan med båten, repet var till att hålla kvar båten bredvid bryggan. Jag flämtar till och kastar iväg en blick mot stranden i panik, inte kan vi flyta iväg med båten med en massa lådor av sprit!

Det finns inga åror här och det är ett problem.

"Madde! Marcus!" ropar Chelsea samtidigt som hon kupar med händerna för munnen, men ingen av dem hör för de är långt borta vid hyllorna för surfbrädorna.

"Bra jobbat, idiot" yttrar hon med en irriterad röst åt mig, jag stirrar mot henne.
Jag bryr mig fan inte om vad hon säger nu för vi sitter faktiskt i en BÅT som håller på att flyta iväg.
"Sluta kommentera, vad ska vi göra?" fräser jag tillbaka.

Chelsea stirrar mot mig som om jag var en idiot, visst, hur ska jag veta vad vi ska göra? "Du ska hoppa i vattnet och dra båten tillbaka, eller hur?" gissar jag och stirrar på henne.
Då blänger hon ännu mer på mig.

"Tror du att du kan bara sitta där och söla?"

,,,,,

När vi äntligen har kämpat oss tillbaka till stranden knyter Chelsea direkt repet om bryggans pelare igen och flåsar ut av utmattningen, jag drar mig upp till bryggan och sitter där med knän och spottar ut vatten. Mitt hår och kläder är genomvåta.

Madison och Marcus som hjälpte oss upp på bryggan stirrar på oss, "Fan tog ni vägen?" frågar Marcus. Jag sneglar mot Chelsea som inte tittar mot mig, hon andas ut innan hon svarar:
"Idioten lossnade repet."

Jag rynkar på pannan samtidigt som jag irriterat ser mot henne, "Du behöver inte kalla mig en idiot" fräser jag samtidigt som Marcus hjälper mig upp på benen.

Hon vänder sig argt mot mig och i en sekund trodde jag nästan att hon skulle knuffa ner mig i vattnet igen men istället närmar hon sig mot mig, "Det är ju vad du är, klantskalle. Allt detta besvär hade inte hänt om du inte bara lossande det där jävla repet" spottar hon ur sig ilsket.

Jag kisar med ögonen, nu kokar det verkligen.

"Hör du, din wannabe, sänk din attityd innan jag sänker din existens" spottar jag tillbaka, Chelsea blir ett rovdjur.
Hon greppar tag i min arm och försöker knuffa mig. Jag halkar nästan men återfår balansen och sliter tag i hennes fula, diarrébruna hår och drar åt.

"Tjejer!" vrålar Madison och försöker dra tillbaka Chelsea från mig samtidigt som Marcus försöker slita tillbaka mig från henne. Hon stönar av smärtan när jag ännu en gång drar i hennes hår och jag känner hur hennes naglar borrar i min hud.

"Häxa!" skriker Chelsea till mig innan Marcus lyckas ta mig ifrån henne samtidigt som Madison drar bakåt henne.

"Är ni sjuka eller?" skriker Madison åt oss och nu stirrar hon mot oss, "Ni är ett par jävla ungar om ni ska bete er så där."

Chelsea vrider sig mot henne, "Ska du säga det åt mig?" ryter hon innan hon ser mot mig, jag andas häftigt som jag stirrar tillbaka.

Mitt hat brinner och det gör hennes med,
om en fågel skulle flyga mellan vår ögonkontakt hade fågeln blivit en bränd kyckling.

"Jag önskar att vi aldrig hade blivit omväxlade" fräser jag åt henne och hon kisar med ögonen,
"Detsamma" spottar hon ur sig tillbaka innan hon sliter sig ur Madisons grepp och lämnar bryggan.

Jag andas fortfarande häftigt, men inte lika mycket. Madison stirrar efter henne innan hon sneglar mot mig innan hon skyndar sig efter sin kompis, Marcus släpper min arm och suckar, jag tittar mot honom.

Något skulle jag vilja säga till honom, som ett tack kanske för han försökte stoppa mig och Chelsea. Men jag hinner inte säga något innan han också lämnar mig och följer efter dem andra. Inte har det hänt för mig förut, aldrig någonsin i min egen skola.

Jag stirrar efter dem tre innan jag märker hur mina händer skakar smått, jag tittar ner samtidigt som jag höjer min handled. Där ser jag fem röda märken efter Chelseas naglar, de ligger där prydligt som om det var ett rött armband, som symboliserar mitt hat mot henne.

🌹 Gilla och kommentera gärna för fler uppdateringar! 🌹
/m