JUST RUMORS M&M

11

Martinus perspektiv:

"Vem är den fulaste tjejen i ringen?" Frågan kom från en tjej med inprincip inga kläder på sig. Jag kollade mig runt i ringen och skulle precis svara du innan mina ögon mötte en bekant tjej.

"Miley" svarade jag. Jag vet egentligen inte varför jag svarar det. Hon är nog den snyggaste tjejen i ringen men jag kunde inte motstå att reta henne. Jag har hållit på ett tag och borde kanske ha slutat när jag fick reda på att hon vart blind och redan haft det tillräckligt tufft i livet. Men nej? Såklart gör jag inte det.

"Kan jag bara få flika in med en sak. Allt började för ungefär fem år sedan, jag vet inte exakt, tiden går fort när man har rolig och dom senaste åren har vart extra roliga av en anledning, allt började med att min kompis tvingade mig till en sak, tiden efter det fick jag mycket hat men jag blev även kär, sen flyttade jag och såg aldrig personen igen, i början saknade jag personen, jag hade ju trots allt förlorat min oskuld till den. Sen hände olyckan och mina värderingar i livet ändrades. Efter ett tag träffade jag min stora kärlek men den hade ändrats, den var nu ett riktigt svin. Jag är ledsen Martinus men jag heter inte Miley, och personen du nyss kallade ful var din flickvän en gång i tiden. Jag är Mikaela, Mikaela Svensson och jag hade mer än gärna tagit bort tiden med dig ur mitt liv." Sa hon argt och hela min kropp stelnade. Ä det sant? Hur kunde jag inte märka att personen jag trodde att jag fortfarande var förälskad i satt precis framför mig. Jag kände ångesten fylla min kropp och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Mikaela sprang iväg och alla blickar vändes mot mig. Jag ställde mig snabbt upp och sprang iväg mot ytterdörren. I detta huset har jag vart ganska många gånger sen jag kom hit. Både jag och Marcus är ganska bra kompisar med Simon.

När jag kom ut var det kolsvart och jag sjönk ner emot husväggen och satte händerna mot ansiktet. Tårarna föll ner för kinderna och jag andades häftigt. Såhär skulle det ju inte bli. Jag skulle komma till USA, hitta Mikaela, bli ihop med henne igen och bara ha ett allmänt bra liv. Men istället sabbar jag allt. Hittar Mikaela som blind, mobbar henne, hon ser igen, jag mobbar henne, säger att hon är ful och nu är allt förstört. Hon hatar mig och det förstår jag helt och hållet.

Jag förstår inte hur jag inte kunde se at det var hon. Precis samma drag i ansiktet, bara lite mognare. Hon är snyggare än innan om det ens är möjligt. Hon kommer aldrig kunna bli min nu. Det räcker inte heller med smärtan över att jag har behandlat henne dåligt, allt hon gått igenom skär som en kniv rakt i bröstet på mig.

Jag kände en hand på min axel och jag vände mig om. Marcus. Han kollade medlidande på mig och sjönk ner bredvid.
"Det är inte kört vet du va, hon gillar dig fortfarande"
"Mm visst, hon hatar mig Marcus. Hon såg direkt att det var jag medan jag inte ens känner igen henne och börjar reta henne, och det värsta av allt, hon var blind i början, hur fan kunde jag?!" Sa jag skräckslaget.
"Jadu, jag vet faktiskt inte vad jag ska säga" sa han och jag snyftade till lite innan jag reste mig upp.
"Jag drar"

Hej
Herregud vad konstigt det kändes att skriva från Martinus perspektiv hehe, förlåt för att det blev ganska dåligt osv. Ska försöka kompensera det genom att publicera ett nytt kapitel ganska snabbt. Ha en bra helg!

-Linnéa