Släpp mig aldrig

#1 Släpp ner mig

''Herregud va trött jag är!'' klagar Bella.

''De är väll alla efter sommarlovet?'' skrattar Sofie tillbaka.

De har nyss varit sommar och Bella hade förändrats grymt mycket efter sommaren, hon hade färgat håret blått och blivit emo/scene vilket Sofie tyckte var jättecoolt men inte lika poppulärt bland killar...

''Så hur var sommarlovet? Du har ju ändrats jättemycket!'' säger Sofie och granskar Bella från topp till tå.

''Det var väll ok, är de något fel med min stil?'' Bella kollar fundersamt ner på Sofie som är lite kortare än henne, inte så konstigt för dem flesta va kortare än Bella utom såklart de flesta killar i klassen.

''NEJ! Asså jag tycker din stil är jättecool och ditt hår är så himla fint!'' säger Sofie lite rädd nästan.

Bella skrattar och dem går in till klassrummet och sätter sig, samma tråkiga platser fast Bella och Sofie sitter bredvid varandra, vilket är skönt eftersom deras klass inte gillar emos. Men där misstar dem sig, Bella är emo/scene inte bara emo. När Bella går in stirrar alla på henne.

''Ny stil eller? Emo! Skär du dig också?''

Emmet som är längst i klassen är verkligen irriterande... Han brydde sig inte om någon eller något. Mognast i klassen helt klart, not. Bella gick förbi honom och 'råkade' putta omkull hans stol så han hamna på golvet och såg ut som en strandad val. Alla skrattade och han satte sig ner. Bella och Sofie också. Lektionen gick bra men de var jättejobbigt att vi var tvungna att leka namnlekar, de var samma lärare, samma elever och allt. Lärarna måste tro att vi är dumma.

På rasten så flockades några tjejer runt Bella och Sofie, dem frågade om stilen och allt möjligt men tillslut orkade inte Bella mer, tog fram sina hörlurar och satte på musik. Hennes stil och musiksmak passade inte ihop men de struntade hon i. Hon gick därifrån och såklart så kommer Emmet från ingenstans och tar tag i Bellas arm.

''Vad lyssnar du på då?'' säger han och tar hörlurarna och blir chockad. ''Linus Svenning?''

''Ja, och en sak, jag är emo/scene inte emo!'' säger Bella irriterat. Sofie hade stannat med tjejerna och dem pratade om saker Bella inte brydde sig om.

Bella gick runt på skolgården och såklart så hängde Emmet efter.

''Vad vill du?!'' Bella vänder sig om och kollar upp på honom, han va så himla lång, 2 meter typ!

''Ska du pierca dig också?'' säger han och ler retsamt.

''Ja efter skolan'' säger Bella eftersom de var sant, hon skulle pierca läpparna efter skolan. Snake bites.

''Ok jag hänger med.'' säger han bara helt utan ansiktsuttryck eller miner.

''Säger vem..?'' Bella blir förvånad och knuffar Emmet lite bakåt eftersom de sett ut som att de skulle kyssas när dem var så nära varandra.

''Jag, vare sig du vill eller inte kommer jag hänga med, de är coolt med piercingar'' säger han och ler mot Bella.

Hon himlar med ögonen och så ringer de in, resten av dagen är Bella mest tyst. Emmet kollar på henne hela tiden, han brukade alltid vara intresserad av tjejer som klädde sig lätt och var som horor. Och de enda alla visste var att han hette Emmet och var väldigt snygg igemförelse med dem andra killarna i klassen, muskler och lång med underbara ögon. Drömkillen men inte för Bella, hennes syn på saken var helt annorlunda. Men hon sa inte något om vad hon tyckte, bara till Sofie.

Sofie var väldigt kort med brunt medellångt lockigt hår, väldigt sött ansikte, blåa ögon och förra terminen dreglade alla killar efter henne eftersom hon alltid hade söta klänningar. Men hon har alltid haft en kille fast han gick i en annan skola.

Efter skolan så hängde Emmet med Bella när hon piercade sig, ingen av dem sa så mycket. När dem väl var framme och Bella piercade sig så log Emmet mot henne hela tiden och hon brydde sig inte om honom.

-Emmets syn på saken-

Förra terminen var hon en av hororna... Och helt plötsligt så är hon tvärtom och mer inåt och säger inte mycket, så grymt söt!

Nu är dem äntligen klara.

''Det blev ju jättesnyggt!'' säger jag och ler.

Hon nickar och ler mot sig själv i spegeln.

-Bellas syn på saken-

Visst han är snygg men inte min typ, bara de att han har en assnygg piercing på ena ögonbrynet.

''Ska vi gå och ta en glass?'' frågar han från ingenstans men jag tvekar.

''Jag kan inte äta på 3 timmar bara dricka vatten...''

''Men då kan vi väl gå hem till dig och typ se film?''

Seriöst kan han bara lägga av eller?

''Nej du ska inte hem till mig...''

''Ok ses imorgon då het bralla'' säger han, pussar mig på pannan och sticker därifrån. GUUUUU VAD HAN STÖR MIG! Het bralla? Moget.

När Bella kommer hem så skypar hon med Sofie.

''Såg dig och Emmet på stan..'' säger hon från ingenstans och tittar runt i sitt rum oskyldigt.

''Vad såg du?!'' säger jag fort och blir orolig.

''När Emmet pussa dig på pannan...'' säger hon och ler hånfullt.

''Men ge dig! Säg inte till någon, vi är inte ihop eller något han följde med när jag piercade mig utan att bry sig om vad jag sa och ville till och med följa med mig hem och se på film...'' oj nu sa jag för mycket.

Sofie börjar skratta med sitt söta skratt.

''Ojoj Bell... Han verkar ju vara intresserad.'' säger hon och låtsas vara Emmet och säger fåniga saker som 'Oh Bella kyss mig min skatt'

''Lägg av! De är inget mellan oss, han är inte min typ.''

''Du borde vara glad, han är snyggast i klassen.'' säger Sofie lite tyst.

Vi fortsätter prata en lång stund och tillslut blir jag så trött så ja somnar framför datorn. Nästa dag i skolan så blir jag så chockad så det inte är sant.

Emmet står i en klunga med tjejer och dem klänger på honom, de är så de brukar vara men inte såhär mycket!

''Hej Bell!'' säger Sofie och skrämmer mig så jag hoppar till och mitt hår blir rufsigt, perfekt.

''Ta det lugnt! Va har hänt nudå?'' säger jag och kollar mot Emmet.

''AHA! De? De var inte bara jag som såg er, Mattis också.''

Martina... Skvallerbyttan i klassen som klänger sig fast på alla. Särskilt om killen haffar en annan tjej.

När Emmet ser mig så byter han riktingt och går mot mig. Tjejerna bara stirrar, när han väl är framme försöker han pussa mig på kinden men jaggår neråt så han pussar pannan istället. Han ler bara och håller om mig.

''Jag kvävs.'' säger jag men han släpper inte utan bär upp mig som en bebis och går mot tjejerna och såklart kommer de andra killarna också och förösker kittla mig men Emmet skriker på dem att lägga av. Jag sätter på mig min hörlurar, ber Emmet släppa mig men nej nej, han bär med mig enda till klassrummet och sätter mig bredvid honom, killbordet... Jag sitter där mot min vilja och får inte ställa mig upp för Emmet när jag vill byta plats. Jag är tyst hela skoldagen och försöker unvika Emmet men tänk er en kille som hänger efter en och inte låter en va ifred. De var så hela veckan och alla har förklarat oss som par bara för att han bär mig överallt, till och med hem.

''Du vet att kan gå va?'' säger jag på fredagen när vi är utanför mitt hus.

''Du har inte klagat på hela veckan så varför nu?'' säger han retsamt.

Jag himlar med ögonen och försöker gå in men han håller om mig som vanligt i en lång kram. Tillslut släpper han och vi säger hejdå och jag stänger dörren fort.