Livsnadskraft

Kap 5

Från föra kapitlet:

-Sov gott, se till och bara pigg för tävlingen som väntar imorn Storm!

Jag fick bara ett litet gnägg som svar.

~~~~~~~

~nästa dag~

Jag vaknade hastigt upp och var jätte glad.

-Idag gäller det!

Jag sprang snabbt upp ut sängen. Jag drog på mig mina svarta mjukisar och bara en enkel tröja till det. Jag sprang ner tog en kopp kaffe och stekte ägg. Pappa kom ner trippandes på tå och undrade varför jag vara uppe så tidigt.

-Hej pappa, jag har gjort frukost. Idag gäller det.

Pappa:

-Men gumman då, ta det lugnt. Är det någon som vinner så är det Storm.

Jag små fnittra lite och la upp äggen på varsin macka och gav den ena till pappa.

-Mm detta var gott, men nu drar jag till Storm och fixar honom.

Pappa bara log och jag stack ut. Det regnade lite smått, vilket betyder att banorna kommer vara leriga.

*Onej, vi får se till så han inte springer för nära staketet*

Jag gick vidare mot stallet. Jag hade satt på mig gummistövlar och en tjocktröja med luva på.

Jag öppnade stalldörren och där stod alla hästar och kikade ut från deras boxar.

-Hej hästar.

Jag log stort vände mig om och stängde stalldörren på glänt.

Jag gick vidare mot Storms box och stod han så fint och kikade ut. Jag klappade försiktigt på mulen och sen vidare till halsen.

-Hej killen, idag gäller det. Men lova att ta det lugnt.

Jag öppnade boxdörren och ställde Storm i stallgången. Jag borstade noga hans kropp och kratsade hovarna väldigt bra. Jag kanade hans tjocka korta man och sprejade lite sprej så mannen skulle bli len. Hans stora kropp var så vacker med alla välbyggda muskler.

Pappa och Steffan kom in i stallet och skulle se till så allt gick bra.

-Tjena bruden.

-Åh hej Steffan. Jag har fixat honom. Men vi sätter inte på sadeln och gränser nu.

-Kom igen gumman nu sätter vi in honom i trailern.

Jag släppte Storm och han gick snällt och fint bredvid mig. Vi båda gick in i trailern och jag satte fast honom.

Jag stängde dörren till stallet och sen till trailern. Jag gick till bilen och satte mig längst fram.

-Då kör vi!

Ropade alla tre lite smått och glatt.

~På tävlingen~

Det var hästar överallt och Storm gick nu i ringen och väntade på Steffan.

Pappa:

-Men usch vilket väder.

Jag gick fram till Storm och började prata med honom.

-Gubben, idag ska vi visa dom att du fortfarande är bäst. Tänk på att ta det lugnt, akta startboxen och spring bara.

Jag gav han en snabb puss och gick vidare till läktaren. Jag såg flera av mina klasskamrater som också satt här.

*Yes, nu ska dom få se!*

Hästarna var i startboxen och det var en tyst minut. Och DÄR var hästarna iväg. Jag bara såg alla hästar springa i en full fart framåt.

Efter sista svängen drog Storm iväg. Iväg från alla andra. Han ökade och sprang bara snabbare.

Tillslut var han i mål. Jag sprang direkt ner till vinnarcirkeln och många från min klass sprang efter mig. Jag gick snabbt till Storm och kramade om honom. Min jockey hoppade av och jag hoppade upp. Jag sträckte mina händer upp i luften för att jag var så glad.

Pappa ledde runt Storm och vi blev fotade och fick vårat pris. Mina så kallade 'kompisar' stod där helt chockade men tillslut blev de jätte glad och började applådera.

Jag hoppade av och gick iväg med Storm. Vi skulle bo på denna galoppbanan tills imorn. För att Storm skulle tävla, IGEN.

Klasskamraterna kom fram till mig och var helt uppspelta.

-Får vi klappa!? Omg är det din!?

Jag fick massor av frågor. Jag blev så stolt över mig själv.

-Ja detta är min egna häst. Haha var försiktig han bits om han vill.

Dom blev jätte glad och började klappa försiktigt på honom. Men han blev sur eftersom detta var personer han inte kände. Hade dessa människor följt med mig hem då och då så hade Storm inte gjort något. Men han fnös på dom och de backade undan snabbt.

-Byebye jag måste dra vidare nu.

Jag gick mot den hyrda boxen vi hade hyrt. Jag ställde in Storm och tog av sadeln och tränset. Jag klappade om honom och gick ut.