Livsnadskraft

Kap 12

Från förra kapitlet:

Jag blev skitsur men jag förstår han forfarande. Det slutade med att jag drack upp min varma latte rätt så fort och somnade.

~~~~~~~

Jag vaknade av att pappa ropade något.

-EMELIE!!

Jag satte mig upp hastigt och blev jätte förvånad.

-JAA!?

-JAG ÄR HEMMA NU, KAN DU KOMMA NER LITE!?

Åh hoppas inte fröken har ringt hem till pappa... I sånna fall är jag dödens. Jag gick sakta ner till köket där pappa satt. David var med mig och tänkte vara med.

-Du, fröken ringde nyss.

-Pappa...

-Nej, det är inte okej. Vafan är det som händer!? Du skolkar och folk i din klass skriker hora till din fröken för att försvara dig. Från vad!? Du måste berätta nu!

-Pappa... Du fattar inte hur jag mår..

-Nej men då kan du gärna få berätta det då!

-Okej några dagar efter att Storm gick bort så började jag att skära mig.. Jag har gjort det ett tag nu...

Jag började att gråta och David började smeka mig på min rygg och på min vänsterarm för han satt på min högra sida.

-Vänta va?

-Jag har även tagit en överdos med David rädda mig. Men iallafall min fröken skällde ut mig och sa ''Vartfan tar du vägen hela tiden Emelie!? Sluta lek så jävla ledsen och bry dig mer om skolan istället'' bara för att jag tog fel bokfanskap. Så mina klasskamrater började skälla ut henne istället.

Jag såg att pappa började gråta.

-Åh gumman, FÖRLÅT! Jag menade inte att skrika på dig. Förlåt åh gumman varför berätta du inget?

-Jag ville inte göra dig orolig och jag trodde du bara skulle bli arg och säga att jag var världens största misstag..

-Men gumman, nej aldrig. Jag kommer ALDRIG säga att du är världens största misstag. Aldrig och det kommer jag hålla mitt liv på. Jag blir inte arg. Men jag är glad att du berättade detta nu iallafall så det inte var försent. Åh jag älskar dig gumman.

Jag och pappa reste oss upp och kramade om varandra.

-Jag kommer aldrig sluta älska dig gumma, duvet att du får precis vad du vill bara säg till.

-Tack pappa, men nu vill jag bara gå och vila. Godnatt

-Godnatt min lilla ängel. Och tack David för att du har och är en underbar pojkvän till min lilla flicka.

-Jag kommer aldrig att sluta finnas för henne.

Pappa log och jag med. Jag tog David i hans hand och gick upp på mitt rum.

Jag och David la oss tätt intill varandra och försökte vila. Ingen av oss kunde sova så vi log bara där och myste.

-Vill du ha något hjärtat?

-Nej, jag vill bara ha dig här och jag vill att du aldrig lämnar mig.

-Hörde du hjärtat. Jag kommer aldrig lämna dig. En dag ska vi gifta oss och skaffa egen familj. Vi kommer bli ett lyckligt par tillsammans.

Åh dom orden.. Jag älskar David så jag har lust att bara hoppa runt och skrika och aldrig sluta.

-Jag längtar i sånna fall tills vi har vår egna familj.

Nu blev mina ögon tyngre och tyngre. Det blev mörkare och mörkare. Jag slocknade och det var ganska skönt att kunna vila rätt så länge.

~Några dagar senare~

-Jag må hon leva, jag må hon leva, jag må hon leva ut i 100 år, ja visst ska hon leva, ja visst ska hon leva, ja visst ska hon lev ut till 100.....

-Men vad i?

Jag öppnade ögon och så David och pappa vid min säng.

-Grattis 16 åringen.

Säger båda pappa och David i takt tillsammans.

-Aw tack bästa ni.

-Första presenten får du av David.

David räckte fram mig en påse. Jag kollade i den och tog upp något. En stor bukett med röda rosor och sedan fanns det en ask på botten. Jag öppnade den och såg en silver ring med en lilla diamant i mitten som vart hjärtformad.

-Din förlovningsring hjärtat.

-Åh tack, åh så fin det är. Jag älskar den!

-Nu till min present som jag ska ge dig.

Ännu en ask får jag fast utan pappa. Jag öppnar den försiktigt och ser en nyckel.

-Vart leder denna nyckel till?

Pappa smålog lite.

-Till ditt nya hus.

-Whaaaat!

Jag har blivit förlovad och fått ett eget hus. Jag behöver inte ens jobba jag hade pengar och David med som vi kunde försörja oss på livet ut. Tack vare... Onej ingen tårar, andas djupt.

-Wow tack, jag måste börja packa ju.

-Redan fixat!

Säger pappa jätte glatt. Vänta va? Jag kollade mig runt om och såg att alla möbler stod kvar med alla min kläder var borta. Mina smycket och smink. ALLT har dom redan flyttat. Om jag får gissa så har jag fått nya möbler också, hihi ännu gladare.