Good girls are bad girls that haven't been caught

Kapitel 4

Detta har hänt:

 ""EL!?" Någon knackade mig på axeln och jag skrek till samtidigt som jag vändes mig om.

"Mikey?" frågade jag.

"That's me!" i princip skrek han till svar. Gosh, han ser så bekant ut, men jag har ingen aning om varför.

Han började krama mig och jag visste inte vad jag skull göra så jag kramade honom bara tillbaka. Plötsligt insåg jag vem det var jag stod och kramade...

...Michael Clifford."

 ____________________________________________________________

Ellies P.O.V.

Är det Michael? Det måste det vara.

"Så... Vad ska vi göra först?" Frågade han och släppte taget om mig.

"Först tänkte jag att vi skulle ta en kaffe här men... det är så mycket folk så varför inte kolla runt hur det ser ut här? Typ gå runt och utforska?" Vi båda hade ett stort leende på läpparna. 

"Låter bra, babe" sa han. Jag kände hur jag började rodna. Det var inte något konsigt att säga babe liksom alla säger det, även jag. Men när  han sa det stannade hela min värld. Okej Ellie sluta. Han är din vän!

"Så, vad tycker du om London än så länge då?" Det var i alla fall ett försök. 

"Ja, allt är jättefint!!" När han sa det lät han så exalterad.

"Ja till och med vädret!" fnittrade jag. 

Mikey, ja han är fortfarande Mikey, puttade in mig i en väldigt gammal man som gav oss den ondaste blicken jag någonsin fått. Och vi båda bröt ut i världens skratt. Jag vet inte hur länge vi gick, eller skrattade, men det var väldigt länge, och väldigt roligt. 

"Jag är huuuuungrig!" klagade Mikey. 

Han är så söt. Och hans hår är som jag-vet-inte-vad. Okej, tillbaka till ämnet. Jag är också hungrig men jag har ingen aning om var vi ska äta.

"Yep" sa jag. "Jag med!"

"Jag fick precis ett sms om att mina kompisar är på Pizza Hut, så om det inte gör dig något kan vi kanske äta med de?." Mikey kollade på mig med sina söta ögon och to-die-for leende. Hans vänner? De vännerna? Jag hoppas inte det. Eller jag hoppas, men det hade blivit så skumt. 

De är fyra underbara killar som faktiskt ser bra ut.

"Låter bra" Mumlade jag. 

Vi gick tillsammas genom London, jag höll på att säga tyst, men Mikey pratade konstant så det var allt annat än tyst.

Efter tio minuter av konstant klagade av hur hungrig han var var vi äntligen där - på pizza hut. 

Okej, jag älskar att höra hur hungrig han var, det är gulligt.  Men jag var för nervös att träffa hans vänner för att verkligen lyssna på honom. 

"Okej ska vi?"  Jag skrattade och öppnade porten. 

Det var otroligt mycket folk där inne vilket gav mig panik. Nej, jag har inte klautrofobi, det var bara för mycket. 

Jag tog tag i Mikeys arm och tryckte mig mot honom. Jag hoppas inte han brydde sig. 

Jag viskade något iform av "förlåt" men jag vet inte riktigt vad jag sade. 

Han började skratta och bara nicka.

Vi började gå genom folkmassan.

"Oh där är de!" Han pekade på ett bord där de satt tre killar och mitt hjärta började slå fortare och fortare. Jag höll hårdare i hans arm, men han hade fortfarande det där leendet över hela ansiktet. 

Han gick fortare så jag fick konstentrera mig på att inte snubbla. 

"HI MATES!" Skrek Mikey till... 5 SECONDS OF SUMMER!

Det är de. Oh my god. Calum, Luke OCH ASHTON. Lugn Ellie. De är bara normala killar som sitter och äter pizza tillsammans. Inget konstigt med det.

Men det är verkligen 5sos. Och det är coolt. Väldigt coolt. Liksom wow. 

Och då insåg jag att jag fortfarande håller hans arm.

Och alla killarna kollade på mig med nyfikna ögon. 

____________________________________________________________

Sorry, för rätt usla kapitel ibörjan haha. Men det kommer hända saker. Lovar!