Hela mitt hjärta till dig ✔

Flytta

(Natalies POV)
Dörren öppnades och in kom Marcus. Martinus blick hamnade på han så jag hade chansen att springa upp och låsa in mig på toaletten.
Det knackade på dörren och jag hörde Marcus röst.
-Natalie? Sa han lugnt och samsat
-m m m. Sa jag med en hackig röst eftersom jag fortfarande grät.
- får jag komma in?
Jag låste upp dörren utan att säga ett knyst. Han satte sig bredvid mig och låste dörren igen. Han sa ingeting utan bara kramade om mig, exakt så jag ville ha det.
***
(Martinus POV)
Vafan har jag gjort?. Varför skrev jag så. Jag vet inte ens själv varför jag skrev så. VAFAN MARTINUS. jag gick upp mot den vita dörren som led in till toaletten. Jag försökte öppna för att försöka prata med Natalie. Men som uppskattat så var dörren låst. Om man lyssnade noga så hörde man några snyftningar samt några lunga trötstande shhh. Att hon fortfarande gråter efter ca 2 och en halvtimma. Faaan det var inte meningen att såra henne så här mycket. Jag åkte ner långsamt ner för dörren och bara lyssnade vad dem pratade om.  Jag hörde hur hon slog in några siffror på mobilen och hur hon la på högtalaren. Jag lyssnande extra noga för att höra vad som sades.
- Hej Natalie gumman
- ehem hej
- vad har hänt, varför gråter du?
- får jag bo hos dig?
- såklart när?
- Helst idag eller imon
- imorgon kan jag hämta dig ifrån Trofors
- okej tack för att du gör detta , vet att du bor i Sverige men tack
- allt för dig Natalie
- hejdå
-puss
Sen hördes 3 pip som signalerade att samtalet var avslutat. Jag kunde inte fatta det, hon ska flytta och allt pågrund av mig. Jag kände hur tårarna letade sig ner för mina kinder. Mitt allt ska flytta. Jag hörde hur dörren låstes upp och snabbt ställde jag mig upp. Dörren öppnades och där stod Natalie med rödsprängda ögon. Hon kollade mig ögonen och samma gjorde jag.
- s-s-ska du flytta?
Natalie nickade svagt med huvudet innan hon gick in i "vårt"rum. Hon kom strax efter med alla hennes saker och en väska och gick sedan in i Marcus rum för att förmodligen packa. Jag bara kollade på Marcus som såg ut art explodera när som helst. Men han sa ingeting utan bara såg så besviken ut och nicka huvudet fram och tillbaka innan han gick till hans rum.
****
(Natalies POV)
Jag öppnade dörren och såg den svarta fården utanför. Jag kramade om Marcus hårt och kände några få blöta tårar hamna på min axel.
-Förlåt Marcus
- säg inte förlåt det är inte ditt fel
- mm, men vi måste prata varje dag!
-såklart
-kommer sakna dig bästa vän
-kommer sakna dig med
-hejdå...
-hejdå...
Sa han och jag gick ut och satte mig i bilen. Jag hade inte sagt ett enda ord till Martinus inte ens hejdå.

————————
Näääää :( Natalie flytta
Men nästa kapitel kommer utspela sig ett halvår senare. Natalie har glömt bort Martinus och hade förlorat kontakten för längesedan med Marcus. Alla hennes släktingar har dött och socialen tvingar henne att flytta tillbaka till sitt gamla hus aka Marcus och Martinus.. hon pratade med dem och frågade om en annan familj men det fanns inga andra tillgängliga så hon var tvingad. Martinus har inte slutat tänka på henne men han har inte gråtit eller något utan har gått vidare med livet samt Marcus fast han har emellanåt tänkt på Natalie och saknat henne. Ingen förutom Gerd Anne och Kjell Erik vet att hon ska flytta tillbaka men när hon ska vara där så kommer dem inte vara där utan dem ska vara borta hela lovet ( det är sommarlov nu när hon flyttar tillbaka)  så hon fick ha emmas rum så länge. :) vet att det blev mycket men aaaaa har brist på idéer 🤷🏻‍♀️

Potät🥔