Hela mitt hjärta till dig ✔

Vem ska ta hand om henne?

(Marcus POV )
Att hon gör såhär mot sig själv? Jag tog upp mobilen och ringde 112 samtidigt som jag sprang det snabbaste jag kunde ner till vattnet.

- Hej vad kan jag hjälpa er med?
- Min vän har hoppat ner för en klippa som ligger vid snövallabron! (Påhittat namn!)
- okej hjälp är på väg, hoppa inte in i vattnet
Jag kastade undan mobilen och drog av mig mina byxor och tröja och hoppade in i vattnet. Jag simmade så snabbt jag kunde och dök ner för att ta Natalie. Jag fick slut på luft och åkte upp på ytan. Men snabbt efter jag tagit ett andetag så dök jag ner igen för att bära upp Natalie. Denna gången lyckades jag och simmade snabbt med henne ut på land. Precis när jag kommit upp så kom ambulansen och tog med henne. Jag hoppade bak med henne och åkte till sjukhuset.

Väl inne på sjukhuset så tog dem snabbt in henne i ett rum men lät inte mig komma in med henne. Jag satte mig på den ensamma stolen som var precis framför hennes rum. Jag ville gråta så mycket nu men det kom inga tårar. Jag ringde till Martinus.
- Marcus var är du!!!!!
- sjukhuset
- VART ÄR NATALIE
- här
- bra då är hon inte skadad ifall om hon är med dig.
- Hon är inne i ett rum och dem försöker rädda livet på henne?!!!!!!!
- VAD HAR HÄNT?
- KLIPPAN HAR HÄNT MARTINUS?!! KOM NU

3 pip hördes som signalerade att samtalet var slut. Jag la min mobil i fickan och försökte att lugna ner mig själv. Mamma och pappa var i Oslo med Emma och skulle vara där minst 1 månad till så hur vi ska ta oss hem igen med Natalie ifall hon klarar sig blir nog med taxi.
Jag såg Martinus komma springandes mot mig. När han var bredvid mig så såg man ganska enkelt att han har gråtit. Jag ställde mig upp och kramade om honom även fast jag var väldigt arg på det han gjorde mot Natalie.

En doktor kom ut och kom fram till oss.
- Är ni släkt?
- hon bor med oss , svarade jag ganska snabbt
- okej då är det något jag måste berätta
- mmmm
- hon har 0,1 procent chans att stanna vid liv,
Om hon inte vaknat inom 1timma så kommer hon aldrig att göra det
Och det beror på att hon fått för mycket vatten i lungorna....
Det blev helt tyst och nu kände jag alla tårar rinna ner för kinderna.
Jag puttade mig förbi doktorn samt Martinus och när vi kom in så låg Natalie där med massor av slangar runt hela hennes kropp. Min fina Natalie , tanken att hon inte ens skulle överleva gjorde ont. 0,1 procents chans?.! Jag kommer inte kunna leva utan henne.

(Martinus POV)
Det har gått en halvtimma och hon har fortfarande inte vaknat. Jag ställde mig upp och gick fram till sängen. När jag kollade på hennes fina mjuka läppar så ville jag bara kyssa henne. Jag böjde mig längre fram tills våra näsor nuddade varandra. En enstaka tår ramlade ner från min kind till hennes. Jag kunde inte hålla mig , jag måste få kyssa henne en gång till. Jag förde samman våra läppar och kände hur hon kysste mig tillbaka. Jag lyfte snabbt bort huvudet och där låg Natalie med öppna ögon och kollade på mig. Hela jag blev överlycklig och kramade henne som att hon varit borta från mig i 10 år. Marcus märkte inte förens nu att Natalies händer var på min rygg och han knuffade bort mig för att själv kunna krama henne." Tack Marcus" " För vad?" Sa han medans han strök hans hand mot hennes kind, Vafan Marcus gör du?! " för att du hjälpte mig , utan det skulle jag inte sett erat ansikte igen eller hör era röster" Marcus svarade henne inte utan bara kramade om henne.

Doktorn kom in och man såg i hans ansikte hur chockerad han blev när han såg Natalie ligga i sängen med öppna ögon. Han kastade ut både mig och Marcus men efter 10 minuter så kom han ut.
- okej , hon klara sig som är väldigt bra.
- men?
- hon kan få problem med andningen som gör att hon måste vara under syn 24 timmar om dygnet,
Det gäller även nattetid.
Så ni två får bestämma vem av er som ska ta hand om henne, ni kan dela upp i dagar men bestäm vem som ska ta hand om henne idag och imon nu.
Innan jag han säga något så skrek Marcus typ ut
-JAG !!
- okej Gunnarsen du tar hand om henne från och med nu och du får inte släppa henne någon gång , så menar jag aldrig inte ens på toa!
- ehem okej men om hon plötsligt inte kan andas?
- då så stoppar du denna i mun på henne och trycker längst upp så borde hon kunna andas bättre, jag kommer återkalla er någon gång för att se hur hon blivit.
- okej låter bra men har hon astma eller något?
- nej bara den astma medicinen behöver hon men hon har inte det.
Mer frågor?
- Nope
- okej bra, hon väntar på er där inne.

" Vem av er ska ta hand om mig nu?" Var det första Natalie sa när vi kom in. Jag svarade ganska enkelt med "Marcus" Natalie satte sitt hår i en slarvig bulle och gick sen mot Marcus. Marcus tog hennes hand och gick ner mot taxin som skulle vänta utanför.
Väl hemma så gick Natalie rakt mot kylskåpet men Marcus hack i häl. Hon tog fram macka och salami som hon sen åt när vi gick in i vardagsrummet. Vi satte på någon Disney film och nästan direkt så somnade hon i Marcus famn. Han bärde upp henne och gick och la sig med. Jag gick till mitt rum och somnade direkt eftersom jag ville att det skulle bli morgon så jag kanske kunde prata med Natalie lite.