(Natalies POV)
perfekt , alla min kvarstående släktingar har dött. Mormor i hjärt problem och farbror i cancer. PERFEKT. jag måste flytta tillbaka till Marcus och Martinus. Jag hade verkligen försökt att få en annan familj men NEJ det finns inga andra. Jag hade förut fått en nyckel hem till deras hus och dem visste inte ens att jag skulle komma. Det var ju roligt att öppna dörren och bara HEJ HÄR ÄR JAG IGEN. Gerd Anne och Kjell Erik e inte ens hemma. Men en bra sak iallafall var att jag fick ta emmas rum. Jag tryckte på den röda stoppknappen och bussen stannade precis utanför en busshållsplats. Direkt om man vände sig om så såg man deras hus. Massor av minnen kom tillbaka. Alla fina och härliga minnen men också alla jävla skit minnen. Jag gick långsamt fram till den vita dörren med en stor väska släpandes efter mig. Fyfan vad jag saknat Marcus men absolut inte Martinus. Eller egentligen har jag saknat han så mycket men efter det han gjorde vet jag inte. Jag stoppade in nyckeln och vred om låset. Ett klick hördes och jag drog ut nyckeln. Jag tog ett djupt andetag innan jag öppnade dörren. Allt såg ut som vanligt ingeting har ändrats , det är samma lukt också. Jag stängde dörren så försiktigt som möjligt så att ingen skulle höra. Men det var ju förjävligt när Marcus dörr öppnades och ut kom Marcus. Det första han såg var mig och han min var en blandning mellan Vafan gör du här? Och fyfan vad jag saknat dig. Han kom springandes ner och kramade mig som aldrig innan. Jag släppte min väska och kramade om honom med. Han har man saknat.
-Vad gör du här?!
-shhhhh , vill inte att Martinus ska höra
-okej men vad gör du här?
- Eem alla mina släktingar som fanns kvar har dött och ni var den ända
Familjen tillgänglig så jag tvingades att flytta tillbaka
-varför har inte någon berättat?
- vet inte fick reda på idag att ni inte visste , bara era föräldrar och Emma visste.
- Aja skit i det jag har saknat dig
- jag med sa jag samtidigt som jag log stort
- vilket rum?
- ää emmas tills dem kommer tillbaka , sen vet jag inte
- okej kom jag hjälper dig att packa upp
Han tog min väska och gick till emmas rum. Han la ner väskan och jag satte mig på sängen.
- säkert att du inte vill bo i mitt rum?
Sa han och tog upp en docka och kollade runt i rummet.
- haha vill inte störa jag kan sova i ett rosa rum
- men jag vill
- okejdå om du insisterar
ennu en gång så tog han min väska fast denna gången drog han den till sitt egna rum. Vi satte oss på sängen och han började prata direkt
- hur har du haft det?
- njaa asså dem idioterna har ju inte försvunnit.
- fan vad jag ska döda dem
- haha det behöver du inte
- okejdå, men någon pojkvän..
-Nope #singel4life
Han skrattade högt. Lite väl högt för dörren öppnades och Martinus sa något ord innan han såg mig sitta bredvid Marcus. Han kollade på mig med ett otydbart ansiktsuttryck.
- vad gör du här?
Innan jag själv hann säga något så öppnade Marcus sin mun
- Hon har flyttat tillbaka
-varför
- för att hon inte hade något val
Han bara stod där och kollade på mig. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag hade saknat han lukt,kramar,pussar,omgivning , jag hade saknat allt med honom. Men jag ville ändå inte gå fram och krama honom för det han gjorde med mig, lägga sig ner i sängen gråtandes varje dag i 2 månader innan man tog tag i livet var inte roligt.
-j-j-j ag har saknat dig.. sa han ganska lågt
- jag med..............
- jag ska nog gå , sa Marcus soch gick ut
Martinus satte sig bredvid mig och tog i min hand men snabbt så drog jag bort den.
-Natalie förlåt, jag visste inte varför jag gjorde så , jag vet fortfarande inte det, jag älskar dig och du är inte något av det som jag skrev.
- jag kan förlåta dig men vi är inte bästa vänner eller ihop igen, visst jag har känslor för dig fortfarande men jag klarar inte av att bli sårad igen för 3 gången av samma person. Vi är vänner
Han nickade förståeligt och drog i mig in i en kram som jag besvarade.För att lätta upp stämningen så sa jag att jag var lika hungrig som han utan mat. Han skrattade och vi gick ner för att laga mat. Vi ropade på Marcus och vi lagade tacos.
***
Vi hade ätit upp den goda tacosen och alla satt framför teven. Jag i mitten, Martinus på höger sida och Marcus på vänster sida. Vi kollade på en romantisk film. Den var så fin , men det verkade inte Marcus eller Martinus tycka.
(Martinus POV)
Usch hatar romatik filmer, Aja hon ville kolla på detta och hon bor ju här nu så det blev så. Jag kände hur jag fick en tyngd på min axel. Jag kollade och då hade Natalie somnat på mig. Jag kollade på henne ett tag innan jag bestämde mig för att bära upp henne till hennes säng. Jag bäddade ner henne och sen gick jag till mitt rum och somnade ganska snabbt jag med.———————————
Det kanske blir ett kapitel sen på kvällen också , vi får se🤷🏻♀️❤️💕💎
Rösta och kommentera ❤️💕🥔
JE LEEST
Hela mitt hjärta till dig ✔
FanfictieMartinus och Natalie träffas av en slump och massor av känslor bildas, både dåliga och bra. Men är deras kärlek så stark att dem klarar sig genom alla hinder? Det återstår att se. ( den är inte alls bra i början men boken blir bättre och bättre ) <3...