Du lova att älska mig

311 9 0
                                    

( Natalies POV)
När jag och Jacob släppt kramen så hängde han av sig och gick fram till Martinus.
- Hej , Jacob heter jag
Han räckte fram sin hand men Martinus svarade inte utan gick upp istället.
Han vände sig mot mig och jag bara ryckte på axlarna.
- Aja jag pratar med han sen, jag kan visa dig runt om du vill?
- Aaa
Jag visade Jacob runt och sist så visade jag rummet där han skulle sova i.
- Hur gammal är Emma?
- HAHAH chilla detta kommer bara vara ditt rum i en vecka.
-HAHAH okej , men vilket e ditt rum egentligen då?
- Jag delar rum med Martinus.
- aha men då får du sova i detta rummet med mig denna veckan.
- jaa jag ska sova här, du kan väl packa upp lite så ska jag bara prata med Martinus ok?
- ok

Jag gick till mitt och Martinus rum. Jag knackade och ett dovt kom in hördes.  Jag satte mig på sängkanten men Martinus gav mig inte en enda blick han bara kollade på sin mobil.
- Tinus vad är det?
- inget
Sa han forfarande sin blick mot mobilen.
- Varför gick du då och varför hälsa du inte på Jacob
- för att
- för att vad?
- inget
- Men Martinus kom igen vad är det?
- INGET SA JAG!!!!!!!!!!
- MARTINUS DU BEHÖVER INTE SKRIKA?
- GÅ!
- NEJ JAG KOMMER INTE GÅ
Han kollade argt på mig nu och hade stängt av mobilen.
- MARTINUS VAD HAR HÄNT MED DIG?
- FÖR 20 MINUTER SEDAN SÅ DANSADE VI OCH DU VAR JÄTTE GLAD?
- HÅLLKÄFTEN
-HALLÅ VAD HAR HÄNT?
- HÅLLKÄFTEN HORA SA JAG
- JAG KOMMER INTE HÅLLA KÄFTEN OCH KALLA MIG INTE HORA
- VAD HAR FLUGIT I DIG MARTINUS?
Jag såg hur hans hand kom med fullfart mot min kind och ett högt smack hördes och jag kände en väldigt stark smärta på min kind.
Det rann några få tårar ner från mina kinder pågrund av den smärtan han gjort.
- Vad har hänt med dig Martinus?
- gå Natalie
Jag gick ut och stängde dörren med en smäll. Det första jag såg var Jacob stå där. Han drog bort min hand som jag lagt på kinden och hans mun formades till ett o.
- Du är helt röd, har han slagit dig?!!!!
Jag bara nicka och han omfamna mig i en kram
- Brukar han göra det Natalie?
- detta var första gången
- vänta han bara
Sa Jacob och släppte kramen. Hans käkben var spända och man såg på han att arg det var han.
- Jacob gör inget nu snälla
Han brydde sig inte vad jag sa och han gick in i Martinus rum.
- VAFAN GÖR DU MARTINUS ELLER VAFAN DU HETER?
- GÅ HÄRIFRÅN
- DU RÖR INTE NATALIE EN GÅNG TILL
- ANNARS VAD?
Sa Martinus och ställde sig upp
- ANNARS DET HÄR
Sa Jacob och slog honom hårt.
Martinus gjorde samma sak och dem båda tog emot slag efter slag.
Jag kunde inte gå hjälpa dem så jag skrek sluta men dem lyssnade inte. Jag hörde hur dörren öppnades där nere och jag sprang det fortaste jag kunde
-Marcus dem bråkar Jacob och Martinus snälla skynda
Han sprang upp och lyckades få dem att sära på sig.
Marcus ställde sig bakom Martinus och höll fast honom så att han inte skulle gå på Jacob och jag stod framför Jacob och försökte få honom att lunga ner sig .

- hallå båda lunga ner er så sätter vi oss där nere och pratar om det sa Marcus.
Dem gjorde som jag sa men båda gav varandra blickar hela tiden.
Marcus och Jacob kände varandra lite men inte Martinus och Jacob.

- Martinus säg vad som hände och Jacob du är tyst sålänge! Sa Marcus
- Han kom in i mitt rum utan anledning och slog mig. Sa Martinus
- Jacob vad hände? Sa Marcus
- han slog Natalie och jag....
Mer hann han inte säga innan Marcus avbröt han
-Han slog Natalie, sin egna flickvän?
-aaa sa Jacob
- Jacob det skulle aldrig Martinus göra
Sa han och kollade på mig. Jag kollade ner på bordet och då kollade han på Martinus.
- Natalie slog han dig?!
Jag svarade inte så Jacob tog upp mitt huvud och vred så att dem såg min röda svullna kind. Jag drog snabbt ner mitt huvud till bordet igen men Marcus hann se.
Marcus ansikte var helt tomt.
- Martinus var det du!!? Sa Marcus väldigt argt
- Jaaa det var jag? Sa han som att det inte spelade någon stor roll.
Då kunde inte jag hålla mig längre.
- så Martinus , berätta vad jag har betytt för dig och vad jag betyder!?
- inget svarade han obrytt.
-  då kommer det jag ska säga nu underlätta för dig , jag gör slut på riktigt denna gången och vi kommer aldrig att ens bli vänner igen Martinus Gunnarsen.
- Natalie vänta lite sa Marcus och ställde sig upp när han såg att jag ställt mig upp.
- Nej Marcus, om jag har betytt så lite att han kan slå mig utan att ångra sig efteråt så tänker inte jag spendera 1 sekund mer av mitt liv med honom. Åå juste gitarren som jag hade beställt till dig Martinus som överraskning , du vet den som du ville så gärna ha , den väntar på dig vid stranden. Ta med dig en tjej och mys där också när du ändå är där, det finns allt möjligt att äta och dricka eftersom jag hade gjort en liten picknick där. Hoppas du har en bra dag nu hejdå!
Var det sista jag sa innan jag gick upp.

(Marcus POV)
- Hoppas du har ett bra liv nu hejdå!
- Martinus vilken gitarr är det du har önskat dig?
- en sån som jb hade.
- Den är ju jätte dyr?!!
- Aa och nu har jag en sån
- Martinus wtf har hänt med dig?, i skolan var du glad och som vanligt fast extra glad eftersom om Natalie hade tur så fick hon komma hem.
- men hon har ju en ny pojkvän nu? Räcker inte det med en?
- Martinus , Jacob är inte hennes pojkvän
- Nähää
- Martinus jag känner han
- och?!
Jacob hann säga det innan jag
- Jag gillar inte tjejer på det sättet Martinus!!!!?
- Vadå inte det sättet?
- Jag har en pojkvän Martinus!???
- vänta..... så du är gay?
- JA EXAKT MARTINUS , DU SLOG NATALIE FÖR ALLT DET HÄR? BRA JOBBAT, APPLÅDER TACK.
Martinus ställde sig upp och gick till det rummet Natalie befann sig i nu.

( Martinus POV)
Jag ställde mig utanför toalettdörren eftersom det var där Natalie hade gått in.
- Natalie, hon svarade inte jag hörde bara så ord samt något som droppade.
- Natalie? Snälla öppna
Jag fortsatte höra dropp men det blev mer och mer.  Jag la mig ner på mage för att se ifall jag kunde se något från det lilla glappet mellan dörren och golvet. Hela golvet var blodigt och hennes fötter.
-NATALIE ÖPPNA Skrek jag och bankade på dörren samtidigt. Men hon öppnade inte. Marcus och Jacob kom upp.
- MARTINUS SLUTA SKRIK PÅ HENNE.
- MARCUS INTE NU HON SKÄR SIG OCH DET ÄR BLOD ÖVERALLT  PÅ GOLVET.
Marcus tog fram sin nyckel och öppnade dörren. Där stod hon i bara trosor och en tröja. Hon hade några skärsår på benen men hela hennes armar var fulla med sår och blod hon skulle precis göra ett till men jag ryckte rakbladet snabbt ifrån henne och hon kollade överraskad på mig.
- Natalie du lovade att aldrig göra det här mer!
- Du lovade att älska mig och du lova att inte såra mig mer.
- Natalie jag älskar dig jag trodde bara att du var otrogen med Jacob
- MARTINUS HAN GILLAR KILLAR
Skrek hon ut av smärtan från rakbladet men också at smärtan jag gjort henne.
- Martinus jag Älskar dig och ger dig chanser om och om igen och vad får jag för det? Jag får ett slag i ansiktet men inte bara där utan i hjärtat också.
- Natalie förlåt
Jag gick fram till henne och krama om henne. Hon slappnade av lite och kramade mig med samtidigt som hon la ner sitt huvud på min axel.
- Marcus kan du hämta bandage?
- ja
Han gav mig bandaget och Natalie satt sig på toalocket och jag började försiktigt vira runt bandaget runt hennes armar.
- aj!
- shhhhsh ta det lungt. Det kommer bli bra.
Jag bärde upp henne och la ned henne i min säng. Man såg hur utmattad hon var , hon blundade och somnade snabbt.

- Martinus jag måste prata med dig
Sa Marcus till mig.
- mmm
_________________
Okej ni får 2 kapitel idag och inget imorgon för jag har inte tid imorgon.
Längtar tills 00:00 när One flight away släpps iiihhhh😍❤️❤️ nu när jag skriver är klockan 23:31 så ca en halvtimma kvar. Aja hejdå hihi. Rösta och kommentera❤️

Hela mitt hjärta till dig ✔Donde viven las historias. Descúbrelo ahora