Vi är en historiska i hennes liv nu

350 9 0
                                    

(Marcus POV)
Natalie och jag skulle nu splittras för att gå till våra sista lektioner. " Natalie jag väntar tills du gått in så inget händer" " Marcus inget kommer hända och du kommer komma försent gå nu hejdå" " haha okej då hejdå" jag gick och ställde mig bakom hörnet , jag kunde bara inte låta Natalie vara kvar så jag kollade på henne. Hon skulle precis stänga skåpet men då kom en annan tjej och gjorde det istället. Natalie kollade förskräckt på henne och hon ledde bara med ett konstigt leende. Jag hörde hur dem pratade.
- Hej Natalie
- hej
- du och Marcus nu va?
- vad menar du?
- tro inte att du är den populära för att du är vän med Marcus
- det gör jag inte heller
- säkert?
- a
- då kan jag väl slå denna tönt?

Så fort jag hörde det så sprang jag fram till Natalie och ställde mig framför henne. "Nancy Vafan?" Sa jag ganska argt mot henne. " Vad hon förtjänar det? , har du sett hennes mage och ben elle?" " Nej Vafan skulle jag gjort det för??" " hennes blåmärken och märken från oss är där , vi kommer vara historiska" jag kunde knappt tänka, det var Natalies andra dag och hon blir redan mobbad? Snabbt så slog jag henne på käften och sprang med Natalie hem.

( Natalie POV)
" Ta av dig dina byxor och tröja" " Marcus nej" " Jo Natalie gör det" " NEJ" " Varför?" " Därför" " HALLÅ VARFÖR DET ÄR VIKTIGT" " För jag hatar det som är under mina kläder." " Natalie du är jätte fin, det spelar ingen roll hur du ser ut eller väger!" " Men Marcus" " okej säg vart du har märken och hur du fått dem" " jag har märken överallt och vissa av dem med kniv och andra för att jag fått för mycket slag och sånt där" " Har du gjort med kniven" " n-nej" " NATALIE VISA MIG NU DET ÄR FKN INTE OKEJ" " okej då men mobba inte" " aldrig" jag tog av mig min tröja först och sen mina byxor. Jag kollade på Marcus och det rann några tårar från han. Jag hörde hur någon grät bakom mig och där stod Martinus också. Fan. Jag tog snabbt på mig mina byxor och min tröja och skulle gå ut. Men blev stoppad av Martinus som höll armen för så att jag inte gå förbi. " Förlåt Martinus för jag inte berättat" " Natalie det är inte ditt fel jag visste inte att det var så grovt" " Martinus gjort är gjort ,kan jag komma förbi." " Nej." " varför" " för jag har en fråga" " vad?" " förlåter du mig? , Ljug inte!" " för vad?" " för jag gjorde slut, för jag bara kolla på när dem slog dig , för att jag kysste andra tjejer" " ska jag vara ärlig?" " JA" "Jag har svårt just nu att förlåta dig"

Hela mitt hjärta till dig ✔Where stories live. Discover now