Do you really love me ? ( Jason McCann ) Swedish

Kapitel 28

Daisy's perspektiv :

Jason tog tag i min hand och vi började gå ner för trappan och ut genom dörren. Jasons bil stod parkerad precis utanför och jag hoppade in i framsätet medan Jason gick runt till förar sätet och hoppade in. Jag spände fast säkerhets bältet och Jason gjorde det samma , efter det körde han iväg.

- Jason ?

- Mm. Svarade Jason medan han var helt koncentrerad på vägen.

- Vad händer med min mammas hus ? Det är liksom en död människa där inne. Sa jag medan jag svalde hårt.

- Älskling , jag tar hand om det. Sa Jason medan han la sin ena hand på mitt lår och jag la min hand ovan på Jasons.

Jag lutade mig tillbaka i bil sätet och kollade på Jason medan han koncentrerade sig på att köra bil.

-

Vi var nu framme utanför Jasons och de andra killarnas hus. Jag och Jason gick ut ur bilen och började gå mot uppfarten hand i hand.

Jason öppnade dörren och vi gick in. Edward kom gåendes från vardagsrummet och när han fick syn på mig lös hans ögon upp.

- Daisy , jag har saknat dig !!!! Utbrast Edward medan han drog in mig i en kram. Jag hade saknat Edward , han var som en storebror för mig. Men vänta lite nu när jag ändå tänker på storebröder vart är min riktiga storebror Alexander ? Konstigt, senaste gången jag såg honom var när jag rymde från de som kidnappade mig.

Jason harklade sig bakom oss och Edward släppte taget om kramen och slängde upp båda händerna i luften. Jag och Edward skrattade lite åt Jason och jag ställde mig därefter bredvid Jason igen.

Vi gick in i vardags rummet och jag hälsade och kramade om alla killarna. Jag kunde se hur Jason blev lite avundsjuk på de andra killarna som jag kramade men det skulle han aldrig erkänna själv. När jag hade hälsat på alla så gick jag tillbaka till Jason och gav honom en kram så han inte skulle dö av avundsjuka.

- Jason kan vi prata lite ensamma? Viskade jag i hans öra medan vi kramades.

Vi släppte taget om varandra och Jason tog tag i min hand och ledde mig upp till hans och mitt rum , när jag är här då. Vi gick in i rummet och jag satte mig i sängen och Jason gjorde det samma.

- ehm jo , jag undrar bara vart Alexander tog vägen efter att ni hade hittat mig. Jag skulle vilja träffa honom igen för jag saknar honom. Sa jag medan jag kollade ner på mina fingrar.

- Han åkte hem till din pappas hus och vi kan åka och träffa honom imorgon om du vill. Sa Jason medan han lyfte upp min haka så vi nu har ögon kontakt.

- Jusdet en grej till, jag får väll forfarande gå i skolan?

- Jag vet inte , jag gillar inte riktigt den idén. Sa Jason medan hans leende försvann från hans läppar.

- Men snälla , jag har hittat nya vänner och jag vill ha en ut bildning. Snälla snälla snälla  Jason. Sa jag medan jag putade med under läppen och gjorde en ledsen min.

Jason himlande med ögonen och kollade runt i rummet överallt förutom på mig.

- Babe snälla ! Sa jag och satte handen för munnen. Sa jag verkligen babe ? Det bara slank ur mig. Gud det lät så fel men ändå rätt när jag sa det.

- Vänta , hörde jag rätt ? Babe ? Sa Jason med ett flin.

Jag kände hur mina kinder hettades upp och jag kände mig så generad, varför ? det vet jag inte men antagligen för att jag inte brukade kalla Jason för det.

- Det bara flög ut ur min mun. Sa jag medan jag gömde mitt ansikte i mina händer.

- Jag gillar det. Sa Jason med ett ennu större flin medan han tog bort mina händer från ansiktet. Jag slog till honom på armen lite skämt samt.

- Så har du något svar ? Kan jag få gå till skolan ?

- Visst , men jag ska köra dig dit och hem och jag vill inte att några andra killar ens ska titta på dig.

- Omg tack tack tack Jason. Halv skrek jag medan jag hoppade in i Jasons famn.

Några timmar senare

- Jag älskar henne så mycket. Utbrast jag med blicken fast i mobilen.

Under den senaste timmen hade jag suttit i Jasons famn och kollat på massa videos på youtube med Ariana Grande. Intervjuer , musikvideor , videor från hennes konsert ja allt man kunde hitta. Jag hade lånat Jasons mobil eftersom min är kvar hemma hos min mamma så Jason var alltså tvungen att kolla på alla de här videorna med mig. Det var ju ändå han som lånade ut sin mobil till mig så du får han skylla sig själv.

- Men du älskar mig mer. Sa Jason och jag kunde höra på hans röst att handhade ett flin på läpparna.

- Hmmm , det är en bra fråga gör jag verkligen det ? Sa jag med en sarkastisk röst och vände mig om så jag kunde möta Jasons blick.

Jasons flin försvann och det såg ut som att han trodde jag var allvarlig. Men på riktigt har han aldrig sätt någon vara sarkastisk.

- men hallå jag skämta. Klart jag älskar dig mer det är liksom två olika kärlek. Du är min pojkvän och hon är min förebild.

- Pojkvän det lät bra i mina öron. Sa Jason med ett flin.

Nästa dag

- Jason skynda dig ! Jag kommer komma försent annars ! Skrek jag från nere våningen och hoppades att Jason skulle höra eftersom han var där uppe och gjorde sig i ordning.

Han skulle prompt köra mig till skolan idag och han vet att jag hatar att komma försent men ändå ska han vara seg som sirap där uppe.

Efter några minuters väntetid kom han ner för trappan och in i hallen.

- jag kommer komma försent på grund av dig. Sa jag och himlade med ögonen. Nej jag var inte sur utan mer irriterad och stressad.

- Chilla det är lugnt, nu åker vi.

-

Efter ungefär 30 minuter var vi framme vid skolan och jag såg Martina stå och vänta på mig vid in gången.

- Jag slutar vid 14:40 så du vet eftersom du skulle hämta mig också , hej då. Sa jag när jag halvvägs var ute ur bilen. Jag stängde dörren och sprang fram till Martina som stod vid skolans ingång.

—————————————

Jag är så ledsen för att det tog 1 månad och mer för detta kapitel att komma upp men nu har jag jullov vilket betyder att jag har mer tid att skriva. Ska försöka få upp ett till kapitel om några dagar igen

Detta kapitel var inte så jätte bra och det hände inte så mycket men jag hoppas ni gillar det ändå 💓💓