▪15▪ Ifrån allt

53 1 0
                                    


Emmys pers

Plötsligt öppnar Mike ögonen.
"Hej bebe." Säger han. Jag kollar äcklat på honom. Samir värkar märka det för han säger "lägg ner." Mike himlar med ögonen. Plötsligt kommer Amber in.
"Hej, vem är du?" Säger Amber och tittar på Samir.
"En kille." Mumlar jag.
"Ohhh." Säger Amber och vickar med ögonbrynen.
"Det är inget mell..." men jag blir avbruten av Samir
"Vi är goda vänner, snart kanske lite för goda." Säger han flörtigt och blinkar med ena ögat mit mig.
"Neej." Suckar jag.
"Joho!" Utropar Samir och tar tag om min handled.
"Nähe!" Säger Mike. Jag ser hur Samir spänner sina muskler och det värkar Mike också göra för han tystnar. Amber flinar.
Sen kommer Sky och alla andra killar in i rummet.
"Mike! Säger Sky tröt. Jag hatar dig." Mike tittar sorgset upp mot Sky.
"Va?!?" Säger han
"Jag bara skoja!!!" Säger Sky och ger honnom ett sånt där bro-hugg eller vad det heter.

Ambers pers
En månad senare

Jag kommer att svimma när som helst!! Jag måste komma ut, jag måste få luft! Jag mår piss i detta huset. Det har bara blivit värre med Tiffany och Sky. Ibland om kvällarna så kan jag höra dåvna stön från Skys rum. Jag blir seriöst spyfärdig när jag hör det. Faan vilket svin Sky är... han har kysst mig! Jag vet, men sen så här han sex med sin så kallade flickvänn! Jag säger bara "FUCK OFF!!" Den enda som förstår mig är Emmy. Men nu har hon fullt upp med han där "Samir". Jag är ju i fucking helvetet! Förresten så har Mike slutat. Jippi!! Han var och är en riktig idiot.

Jag springer runt i huset som en galning. Jag måste hitta min laddare! Plötsligt springer jag in i någon... Mike!! Jag suckar. Mike tar tag om min handled och drar iväg mig till dörren. Just när han ska trycka ner handtaget efter att ha lirkat upp låset så sliter jag mig loss. Jag öppnar ytterdörren och springer, springer för mitt liv. Jag kollar inte bak, ser inte vart jag springer utan bara springer, springer bort från allt... Jag är fri!! Vänta! Emmy, NEEJ!! Vad ska jag göra nu.

När jag har sprungit för mitt liv i typ 20 minuter så saktar jag av. Jag är inne i någon grå och ful skog. Den är inte alls lika mysig och fräsch som skogen bakom mitt hus utan... förfärlig! Jag skriker, jag skriker så högt jag kan.
"Aaaaaaaaaaaaaaaa!!" Men jag förstår på direkten att det inte var smart... Jag hör fotsteg. Någon ropar "Amber!" Nej det är pappa!!

------------------------------------------------------
Hej alla läsare!! Tack för 80 läsare!❤ Jag har seriöst typ inga idéer till denna boken så om ni inte hjälper mig så kommer den inte att bli så mycket längre. Det är därför jag inte uppdaterar så ofta😢 /M

Kidnappad 《Pausad》Where stories live. Discover now