Jag skyndade mig flämtande ner för den alltför långsamma rulltrappan samtidigt som jag såg mitt tåg komma in på perrongen. Utan att tänka mig för knuffade jag oförsiktigt undan en kvinna som av någon idiotisk anledning stod still på den vänstra sidan av rulltrappan. Herregud alla vet att man ska stå på höger...
Jag vände mig inte om för att be om ursäkt utan sprang ut på perrongen samtidigt som jag såg hur dörrarna började stängas! Jag bokstavligt talat hoppade den sista metern och landade klumpigt på det smutsiga tunnelbanegolvet. Jag fick flera irriterade blickar på mig och hörde hur några muttrade tyst. Tåget sattes i rörelse och jag suckade tungt och lutade mig emot glasväggen samtidigt som jag tog upp min mobil. Genom den spruckna skärmen visade klockan 20.56. "shiit" mumlade jag högt för mig själv. Mamma skulle döda mig så fort jag satte foten på dörrtröskeln om jag kom så mycket som en minut efter nio.
"Nästa: Karlaplan" ekade det genom tåget och jag reste mig upp samtidigt som en tant med en boa runt halsen. Jag tittade på det döda rävhuvudet och tyckte lite synd om räven. Tänk om rävarna skulle bära människohuvuden som mössor, det skulle inte vara så fräscht direkt men man är tydligen överklass som man bär en räv-boa runt halsen? Jag ökade takten och joggade ut ur stationen, när jag kom ut började jag springa samtidigt som mammas ilskna röst klingade som en klocka i bakhuvudet. Ärligt förstod jag inte varför jag var tvungen att vara hemma så tidigt. Mina vänner kunde vara ute till 12 på en vardag och deras föräldrar sa inte så mycket som "flasklock" Men såklart ska min mamma vara den mest tjatigaste mamman i hela Stockholm...
Jag drog upp porten och skyndade mig in, tog två trappsteg i taget och befann mig snart på tredje våningen. Utan att knacka ryckte jag upp dörren. Det hördes skall från vardagsrummet och snart kom Mulle springande mot mig. Han skällde och försökte pussa mig på kinden och jag satte mig ner och började klappa honom. "Har du saknat mig? Jag har saknat dig!" sa jag i den där rösten man automatiskt får när man pratar med bäbisar eller hundar. Efter några sekunder hade han tröttnat på mig och valsade in i min systers rum. Jag tog av mig jackan och hängde upp den bland dom övriga samtidigt som jag slarvigt sparkade av mig skorna. Mamma hade inte sagt något och jag trodde nästan att jag hade lyckats slippa henne. Försiktigt för att inte höras började jag smyga in mot mitt rum och jag var nästan framme när "Lolita!" Suckandes vände jag mig om. Där stod mamma under den lysande kristallkronan med korsade armar och tittade irriterat på mig. "Klockan är 21.11, hur många gånger har jag sagt att om du inte passar tiden så får du inte vara ute alls. Vi har redan ätit och Chessy har frågat efter dig hela dan" "Jaja jag missade tåget" ljög jag snabbt och stoppade händerna i fickorna. Mamma såg tvivlande på mig. "Såå nu när du har skällt ut mig får jag gå in" sa jag och pekade mot mitt rum. Det såg ut som att hon skulle säga emot men innan hon hann hade jag slunkit in och stängt dörren. Jag hörde henne sucka och sedan återvända till vardagsrummet. Lättad över att ha sluppit undan slängde jag mig på min gråa säng och tog fram mobilen. En ny person hade lagt till mig på Snapchat: macbig02company. jag la till personen och skickade en svart bild med texten:Vem? Sedan svarade jag på resten av snapsen och satte på Netflix.
Tillslut bäddade jag upp min säng och slängde ner överkastet på golvet tillsammans med kuddarna, satte upp mitt svarta hår i en hög hästsvans. "Du borde borsta tänderna" sa jag högt för mig själv men en annan röst i mitt huvud bad mig att sova. jag skakade på huvudet och kröp istället ner i sängen. Helvete vad jag älskade min säng, den fanns alltid där för mig. Min mobil låg bredvid mig och jag höll precis på att somna då jag såg att macbig02company hade skickat en snap. Men jag var för trött för att svara...

YOU ARE READING
Touched by you m.g.
HumorFörfattare: Hej! Ska försöka hålla liv i denna bok då det tyvärr inte går bra att fortsätta på "Me" serien:( //"Dom trodde att jag skulle vara bra för dig, men jag väckte ditt innersta monster.till liv. Men som du rörde mig. Sluta aldrig..."