Touched by you m.g.

kapitel 5

Jag kommer skriva hela den här boken även om jag bara har typ 7 läsare:)

Dörren öppnades och där stod en man i kanske 40 års åldern, Precis som pappa. "Nämen hej Thomas!" Sa han och dunkade pappa i ryggen innan han skakade mammas hand och vi alla klev in i en väl upplyst hall. Chessy klamrade sig blygt fast vid mamma och själv stod jag typ bakom dom. Man kan säga att jag inte är så social av mig.Pappa och han som hette Kjell-Erik följdes åt till matsalen. Hans vad jag antog fru kom fram till mig. "Hej, är det du som är Lolita?" Jag nickade och skakade hennes hand. "Jag heter Gjerd-Anne, du kan nog gå in i vardagsrummet. Våra två söner sitter och spelar" Jag nickade och gick mot det svagt upplysta rummet mitt emot oss.

Där inne satt två killar med ögonen fästa på en enorm tv-skärm. Den ena såg upp på mig och jag flämtade till. Där mitt framför mig satt tvillingarna... Båda i samma kläder som i skolan och lika rufsigt hår.  "hvorfor er du her?" Muttrade den ena. jag suckade surt och kände hur mitt humör sjönk för var sekund som jag befann mig i samma rum som dom. "Tro inte att jag vill" Fräste jag och vände på klacken men den andra ropade mig tillbaks "Lolita, hvorfor blokkerte du meg? Jeg er marcus btw" Jag snurrade ilsket runt men mötte inte hans blick. "För att jag inte vill ha några arroganta, bortskämda grisar på min snap!" Väste jag och gick ut ur rummet. När dom senare kom ut för att äta mötte jag inte deras anklagande blickar. Pappa, mamma och deras föräldrar var djupt insjunkna i någon dötrist konversation och  Chessy satt och fnittrade med tvillingarnas lillasyster som hette Emma.

"Vi bestämde oss för att ta en paus från kändisskapet, eller hur killar?" Sa plötsligt Kjell-Erik och vände sig mot Marcus och hans bror. Dom båda nickade tyst. "Den liksom steg dom lite över huvudet" Skrattade Kjell-Erik och rufsade till i Marcus hår. Jag himlade med ögonen. "men alle vet fortsatt hvem vi er" Sa Marcus bror som jag fortfarande inte kunde namnet på. Gjord-anne skakade på huvudet och vände sig mot mig. "Visste du vilka dom var Lolita?" Frågade hon trevligt med ett höjt ögonbryn. jag bet mig i läppen. "Ehm nej faktiskt inte, jag lyssnar inte så mycket på pop. Dock så verkade hela skolan veta vilka dom var" Muttrade jag och såg ner på min talrik. Mamma tittade frågande på mig. "Jag visste inte att dom hade börjat Östermalmskolan? Går ni i samma klass?" Både jag och tvillingarna skakade snabbt på huvudet. Det var nog tur att vi inte gjorde det. Jag hade inte stått ut...

Middagen segade sig fram och jag fick veta att Marcus bror hette Martinius eller något liknande. Inte för att jag brydde mig men jag tyckte om att kunna sätta ord på människor. Ingen av oss gjorde en ansats till att starta en konversation och jag sneglade hela tiden på den stora guldklockan ovanför matbordet. Snart lämnade Chessy och Emma bordet och började leka. "takk for maten mamma" muttrade Martinius och reste sig upp och jag förväntade mig att Marcus skulle följa efter men han satt där han satt. Martinius slank ut ur matsalen och in i vardagsrummet igen. Marcus satt och petade på duken, jag kunde inte låta bli att snegla på honom. Jag kunde inte förstå att han har stått på scener i hela världen, att tjejer i min ålder skrikit hans namn som om han vore gud eller något. I'ts make Noe sense?

"Martinus er litt ubehagelig av si o så.." Sa Tillslut Marcus och såg upp på mig. Jag vägrade fortfarande att möta hans blick men svarade tyst så att våra föräldrar inte skulle höra "Det är du också" Han skakade på huvudet och suckade "Om Hvis noen er ubehagelig, er det du. Hvordan skjedde det med hånden?" Jag rynkade på ögonbrynen? "Isak fortalte meg" sa han snabbt och kollade på den inslagna handen som jag lagt på bordet. "Det är bra, och föresten så bryr du dig inte så spara dig besväret att fråga" Fräste jag och reste mig från bordet "tack så mycket Gjerd" sa jag och stormade ut i hallen där jag snabbt drog på mig mina skor och jacka och innan någon hunnit säga till mig var jag ute i trapphuset och snart slog den iskalla luften emot mig och snön föll ner i mitt hår.

ett lite kortare kapitel hoppas ok