Touched by you m.g.

Kapitel 15

Tårarna vällde fram och jag gjorde allt i min makt för att försöka hindra dom. Jag bet mig själv i tungan och drog ett djupt andetag. Marcus stirrade intensivt på mig i några sekunder innan han reste sig upp. "Lolita?" Han såg rakt på mig och vinkade att jag skulle följa med. Utan att tveka reste jag mig upp, mina ögon var så fyllda med tårar att jag knappt kunde se. Men just som jag skulle gå tog Timo tag i min arm "Lollo stanna, vad har hänt?" Jag kunde inte se hans ansikte pågrund av alla tårar som vilken sekund skulle svämma över. Då kände jag en till hand ta min andra som Timo inte höll i. Marcus... Jag skakade av mig Timos hand och skyndar där i från med hackande andetag. Marcus styrde stegen mot samma korridor vi varit i för två veckor sen.

När vi kom fram till den svarta dörren snurra han runt mot mig och drog in mig i en kram. Jag lät tårarna falla samtidigt som jag tryckte mig hårt mot honom. Marcus strök mig mjukt över håret " Shhh Lolita,Jeg visste ikke at han ville være her i dag, jeg er så lei meg" viskade han och drog mig ifrån sig, men bara så mycket att han kunde se mitt ansikte. "H-han bara satt där, j-ja-g borde inte ha överreagerat" Hickade jag fram och torkade snabbt mina ögon. Jag skämdes... Martinus hade inte gjort något mot mig än så varför var jag så fånigt rädd för honom? Jag betedde mig som en liten fånig tjej i en film. "Lolita han prøvde å voldte deg. Du overreager ikke jeg lover" Jag skakade på huvudet och backade nått steg ifrån han. Han såg hjälplöst på mig. "förlåt för att jag drog med dig i detta, det kommer inte hända igen" Sa jag och drog efter luft. Marco ögon smalnade en aning "Tror du at du tvinger meg til å gjøre dette? Jeg fortalte deg at jeg ikke ville ha noe å skje med deg" Jag såg besvärat ner i golvet.

"Men.." mumlade jag utan att egentligen komma på något att säga. Marcus kom åter närmare mig. "Jeg vil ikke at du skal bli skadet" mumlade han och strök undan en av mina svarta hårslingor. Han stod väldigt nära, jag kunde nästan känna hans kroppsvärme mot mig. "Lovar du?" Mumlade jag svagt och tittade sedan upp på honom. En rynka bildades mellan hans ögonbryn "Lovar du att han inte kommer göra något?" Han såg på mig en lång stund innan han mjukt pressade sina läppar mot min panna. Jag flämtade till men rörde mig inte ut fläcken. "Jag lover" viskade han mellan sina läppar o min hud.

Då hörde vi ett högt ljud av fotsteg och jag backade snabbt bak ifrån Marcus. Där stod Timo. Jag visste inte hur länge han hade stått där. Men han såg så annorlunda ut. Sårad...

//förlåååt för kort jäätte kort kapitel men tyvärr så måste d sluta där för att gå ihop med min plan