Touched by you m.g.

kapitel 26

"vi tar en tur" Sa Marcus och stängde resturang dörren. Jag tog lätt hans hand och vi började gå längst kullerstensgatorna.

Medan det blev allt mörkare tändes gatlyktorna. Jag ville inte att den här kvällen skulle ta slut. Marcus började nynna lågt. Melodin var enkel, bara fyra toner. Men hans röst, herregud hans röst! Jag kunde inte låta bli att fascinerat se på honom. Han log och innan jag hunnit hejda mig öppnade jag munnen. "Kan du inte sjunga?" Förvånat höjde han ena ögonbrynet ."her?" Frågade han och såg skeptiskt på mig. Snabbt blev jag het om kinderna. Jag kunde inte tvinga honom. "Asså du måste inte.. men det skulle-det skulle va fint.." stammade jag och såg ner på mina skor. Han gav ifrån sig ett lätt skratt. "Sure, allt før deg" Jag log för mig själv och vi fortsatte gå. 

All I wanna do is making you feel it
Just let it go and make it real
Cuz sometimes love can be found in deep waters
That's just how it is

And if you go, I'll go with you
If you run, I'll run with you
There's nothing I wouldn't do
Cause it's love, cause it's love, cause it's love
Girl I, will make it true
And finally when I get you on my own

Hans röst var som lenaste siden. den var kor och så olik hans normala röst. Tonerna liksom flög ut i dentala vårluften och spred värme. Jag tryckte hans hand hårdare och såg på honom. "Du borde aldrig slutat sjunga..." viskade jag och sträckte ut min andra hand och vidrörde hans iskalla kind. Marcus log lite små sorgset "Jeg hadde ikke våget noe valg" mumlade han tillbaks. Jag nickade och sänkte mitt huvud. Men Marcus lyfte upp min haka med pekfingret och såg på mig. Varje gång dom rådjurs-färgade ögonen mötte mina grå var det som om en gnista tändes inom mig. Även om jag inte ville erkänna det hade jag fallit för den här killen...

-

"Framme" Jag såg besviket på den stora entréporten. jag ville inte lämna Marcus. Jag ville stanna hos honom. "mm" mumlade jag och såg på honom. "Foreldrene dine vil ikke være lykkelige" sa Marcus och strök undan en hårslinga från mitt ansikte. Jag ryckte på axlarna och ställde mig på tå. Våra läppar möttes mjukt. Men kyssen eskalerade snabbt och blev hårdare, mer intensiv. Jag la mina armar runt hans hals och tryckte mig mot honom så att det inte fanns en endaste milliter mellan oss. Marcus trasslade in sin hand i mitt hår och jag kände hur jag bara ville ha mer. 

Men allt för snart var vi tvungna att släppa varandra. "Följ med.." Viskade jag mot hans bröst. Han skrattade lätt till. "Det er sannsynligvis ikke så smart" flinade han och kysste mitt hår. "Snälla" sa jag och såg hoppfullt på honom. Han himlade lätt på ögonen och la armen om mig. "Okei" muttrade han och öppnade porten av mig. Vi skyndade oss upp för trappan. Klockan var närmare 22 och då brukade alla kolla på tv. "Okej, du smyger direkt in på mitt rum okej?" viskade jag utanför dörren. Marcus nickade och log. Så öppnade jag dörren och Marcus slank smidigt in på mitt rum. Jag började ta av mig skorna och jackan. Pappa och mammas röst hördes ifrån vardagsrummet och jag sprang tyst in i mitt rum. Snabbt stängde jag och låste dörren.

 "Okej... Marcus-" Jag vände mig om och såg Chessy stå och stirra på Marcus mitt i mitt rum!