Kapitel 25

130 7 2
                                        

Tvingas med på Finlands kryssning så kmr nt kunna uppdatera mer i helgen:(
Hans blick genomborrade mig och hans hazel färgade ögon sköt mer laser än någonsin. Med några enkla steg var hans framme hos mig och Marcus. Men nu hade Marcus dragit mig undan så att jag stod bakom honom. Själv stirrade han med lika mycket laserögon som Timo. "Ikke kom nærmere din idiot!" röt Marcus och fick mig att backa ännu ett steg. Timo himlade med ögonen och ett tomt skratt kom ut ur hans läppar. "Jag kommer inte skada...din tjej" Fräste han sedan. "Lollo? Stämde det?" Jag såg på honom. Hans kinder var röda och han var glansig i pannan. bröstkorgen höjdes i snabbt tempo. Snart skulle han få ett utbrott precis som jag brukade få.

"Lolita svara!" Röt han vilket fick Marcus att hotfullt gå närmare honom "Men ge dig jag klådde upp din brorsa jag skulle kunna ta dig lika snabbt" Suckade Timo. Hans blick vände sig mot mig och jag förstod att han förväntade sig ett svar. "Ja, men Marcus kom" Sa jag med klarare röst än vad jag hade förväntat mig. Timos ögonbryn rynkades ihop och hans kalla blick kom tillbaka. Nu var ögonen nästan svarta igen. Fyfan vad jag hatade den blicken. "Varför sa du inget till mig?" Frågade han. Jag ryckte på axlarna och såg ner i golvet "Du tyckte om dom och jag visste att du skulle överdriva och han gjorde inte så-" "Han prøvde å voldte henne" Avbröt Marcus "Vi skal nå gå Lolita" Sa hans sen snabbt och drog mig utan vidare ifrån Timo. Men jag lät honom göra det. jag skulle ändå inte kunna kämpa emot.

Vi kom ut ur skolan men Marcus släppte fortfarande inte mig. Vatten kom snabbt in i mina skor och jag försökte skaka av mig honom "Marcus!" Ropade jag . Han släppte mig och vände sig om. Han såg nästan vild ut. "Han er gal Lolita! Han kunne ha skadet deg! Hvordan kunne du være med ham?!" Utropade han och slog ut med händerna. Av någon anledning blev jag arg, Marcus kunde inte bara skrika åt Timo. Han hade faktiskt inte gjort något. "Du kan inte säga så!" Fräste jag och såg argt på honom "Lolita du kan ikke være i nærheten av ham, han er farlig!"

Jag öppnade munnen men insåg att jag inte kunde säga emot. Jag var igen idiot jag visste vad Timo gjorde när han förlorade kontrollen. "Du har väll rätt" muttrade jag och såg irriterat på honom. Marcus tog mina händer och log. "kan vi ikke gjøre noe i kveld? Glem Timo og Martinus?" Jag nickade och kvällen vi åkte skridskor kom tillbaks i huvudet..

---

En sista gång speglade jag mig i spegeln. Mitt svarta hår var flätat och jag hade på mig en svart kjol, ett par svarta boots och ett tunt vitt linne med spaghettitrådar (Ven vad det heter lol men ni fattar) Lite osäkert drog jag i kjolen, jag ville inte att folk skulle tro att jag var en hooker.

Klockan var fem i sex och för att varken pappa eller mamma skulle märka mig smög jag ut i hallen och när pappa råkade tappa några böcker tryckte jag ner handtaget och slank ut. Förvånad över att inte höras pappa skakandes röst i trappuppgången skyndade jag mig ut på gatan, drog på mig min bomberjacka och började med snabba steg gå mot tunnelbanan. Marcus hade sms.at och sagt att han skulle möta mig vid Skanstull så snart satt jag på tunnelbanan mot slussen. Mitt ben skakade nervöst och jag la snabbt min hand på det. Vilket bara fick mig att se idiotisk ut. Så jag slutade snart. Tiden flög iväg och snart hade jag bytt från gröna linjen till röda och var påväg mot södermalm.

Jag klev ut ur tunnelbanan och började gå mot trapporna. Det var väldigt lite folk så jag kom utan problem fram. Jag kom ut och den kalla luften slog emot mig och jag huttrade till under min tunna bomberjacka. Då såg jag honom. Han kom leendes gående mot mig. Som han ena sekunden skulle kunna döda nån med sina tomma svarta ögon och nästa vara den finaste människan jag sett. Såfort han kom fram till mig placerade han en kyss på min panna. Jag kunde inte låt bli att fnittra till. Vi betedde oss som något romantiskt. "Hvor vakker du er" Sa han och tog min redan kalla hand. Hans var varm och len. Han ledde mig ner på Katarina-gatan och. jag följde nyfiket efter. Solen hade inte gått ner än så solljuset lyste på ena delan av hans ansikte och han glittrade nästan, och nej inte som i Twilight. Fyfan va dålig den är btw. Iallafall såg han ut att glittra och jag kunde inte slita blicken ifrån honom.

Endel tittade på oss när vi gick där i tystnad och vi fick några ni-är-så-gulliga-vi-va-sånna-när-vi-va-unga-blickar. "Vart ska vi" flinade jag och såg mig om. Vi hade gått förbi flera fina restauranger men Marcus bara log. Så svängde han plötsligt åt höger och jag snurrade runt. Han höll upp en dörr till en restaurang jag inte lagt märke till. Genom fönstren såg jag flera par som satt vid små röd-vita dukar. Och det doftade ljuvligt ifrån den nu öppna dörren. Jag gick in genom dörren och Marcus följde enkelt efter. Restaurangen var ganska stor och det sorlades och pratades runt oss. Men man hörde ändå den lugna musiken som kom ifrån den gamla radion.

Genast kom en servitris fram till oss. Han var bara några centimeter längre än Marcus och log vänligt "Välkommen till la perla har ni bokat bord?" Marcus nickade. "Ja, Gunnarsen" Servitrisen log åter igen och vinkade med oss in i restaurangen. Dom hade verkligen lyckats med inredningen. Man kände sig som att man var med i en romantisk dinner film. Vi satte oss vid bordet och servitrisen gav oss två menyer innan han lämnade oss. Jag kikade upp på Marcus ifrån min meny och fnissade till. "Jag känner mig så vuxen nu" fnittrade jag och såg mig omkring. Han himlade roat med ögonen. "du skal fylle 16 snart" flinade han och la ner menyn.

Jag gjorde likaså och sträckte mig efter hans hand över bordet. " Det är verkligen jättefint här, tack Marcus" Han log "Åpenbart vil du ha det beste" sa han och lyfte upp upp min hand och kysste den lätt.

FRÅGAAA:
Är ni sånna som vill ha dirty kapitel?

Touched by you m.g.Where stories live. Discover now