Jag får ett samtal där jag sitter och har precis kommit hem och fattat att Omar har varit med Mira. Det var sjukhuset.
"Är det Oscar Molander jag pratar med??" Säger rösten i telefonen. "Ja det är jag hurså??" Svarar jag lite osäkert. "Jo vi är här från sjukhuset och undrar om du har någon koppling till Omar Rudberg." Fortsätter rösten i telefonen. "Jo det är min sambo." Svarar jag ovetandes. "Vad bra vi skulle vilja att du kommer in till *random sjukhus i Stockholm jag inte vet efter som jag inte bor där.*. För vi skulle gärna vilja utbyta några ord med dig och du kanske vill träffa Omar." Avslutar rösten. "Jo absolut." Svarar jag och kollar på klockan. "Jag är framme om ca 20minuter." Fortsätter jag innan vi lägger på.
Jag kör det snabbaste jag kan till sjukhuset, även om jag bryter mot lagen, men jag vill bara träffa min Omar. Det gick på bara några få minuter även om vägen egentligen ska ta ungefär 15minuter. Jag sprang snabbt in på sjukhuset. Så snabbt att han i receptionen fick ta och lugna ner mig.
När jag väl var någorlunda lugn så frågade han "Vem söker du??" "Omar, Omar Rudberg." Fick jag snabbt ur mig. "Våning 3 rum 340." Svarade han efter en stund. Jag log tacksamt innan jag gick snabbt till hissen och åkte till våning 3. Det tog en stund men jag hittade rum 340. Där utanför satt Omars mamma. Jag gick fram och satte mig bredvid. "Hur mår han??" Frågade jag med nästan sprucken röst. "Dom vet inte. Han andas syrgasen men inget mer." Svarade hon. Jag nickade men kände hur gråten var så nära att om jag öppnade munnen skulle dom komma som vattenfall...
~~~~~~~~~~~~~~~~
Poor Oggis
KAMU SEDANG MEMBACA
Quiet~Ogmar
Fiksi Penggemar"Do you need the sound of someones voice to fall in love or is it their presence and their personality?" Eller där Omar föds med ett fel på stämbanden och träffar Ogge och blir kär i han. Tänk bara på att det händer rätt mycket i början!!! Inspirera...
