Del 9

1.2K 22 0
                                    

18:00
Jag var påväg från mitt hus till Elviras för att hämta upp min väska och min jacka som jag lämnat hos henne och på festen igår. Jag har haft den värsta bakfyllan hela dagen, har nog överlevt med hjälp av alvedon. Jag kommer inte ihåg mycket från igår, jag brukar inte det när jag blir full men det kommer oftast tillbaka efter ett tag. Jag kommer ihåg att jag var där och såg Dante med hans flickvän och då börja jag dricka sedan blir allt suddigt tills jag satt i något rum och såg hur dem gjorde slut, det sista jag kommer ihåg är att Dante gick mig hem men jag kommer absolut inte ihåg något av det häller.

Ikväll ska jag träffa Dante, Ludwig, Valter, Elvira och Alva, vi ska hänga hemma hos Ludwig men först måste jag hämta mina grejor. Vi ska bara chilla ikväll, inget drickande, bara kolla på film och umgås och såklart äta en massa godis och chips.

Jag sitter på bussen hem till Elvira och är snart framme, det tar inte lång tid med buss till Elvira från mig. Jag hoppar av bussen och efter att ha gått bara någon minut befinner jag mig vid hennes dörr och knackar på. Hon öppnar dörren och släpper in mig i huset och vi går upp till hennes rum. Vi behöver egentligen inte göra någonting för vi har redan sminkat oss men vi ska inte åka förens om typ en halvtimme. Hon sitter på en stol och studerar sig lite i spegeln och gör om lite fina detaljer på sitt smink hon har på sig. Jag går medans runt i hennes rum och gör diverse saker, jag sprayar hennes parfymer, tar på mig läppsyl, smörjer in mig med hennes the body shop produkter och kollar bara in lite det hon har i hyllorna. Vi pratar lite smått om gårdagen och jag undrar mer om sånt som jag inte kommer ihåg.

"Såg du mig något igår?" Frågar jag
"Ja, jag drog dig från dansgolvet och upp på övervåningen sedan satte jag dig i ett rum tills Dante kom.."
"Dante?" Säger jag och avbryter henne, hon kollar nu upp ur spegeln med en borste i handen som hon håller på att göra sina ögonbryn med och kollar på mig som att jag ska fortsätta.
"vad kommer du ihåg om igår med Dante och mig, för jag har något svagt minne av att han gick mig hem" säger jag
"Han gjorde det, jag skulle det egentligen men han insisterade på att göra det typ"
"Ville han ta mig hem? Vem fan vill ta en full människa hem??" Säger jag och blir lite fundersam.

19:26
Jag och Elvira står nu utanför Ludwigs hus och knackar på och vi möts sedan av ett vänligt ansikte.
"Hej, tjejer" säger Ludwig och för in oss i en kram.
"Hej" säger vi båda tillbaka.
Vi går in i huset och tar av oss ytterkläderna och alla verkar vara där. Jag går in i vardagsrummet där jag ser Dante sitta i soffan och prata med Valter, precis när jag ser han kommer allt tillbaka. Jag minns det mesta av vad som hände med honom igår, allt jag sa till honom när vi gick hem, orden jag använde.
Jag sa så mycket och jag kan knappt tro det, jag sa till Dante att jag var kär i honom och jag kom inte ens ihåg det.
Jag blir helt förstelnad, det är så många minnen som bara kommer tillbaka och när jag vet allt jag sagt kan jag inte kolla på honom, eller det kan jag visst. Det är det ända jag gör, jag står och stirrar på honom men han stirrar inte tillbaka, han har inte sett mig än.
Jag känner Elviras hand på min axel och hon lutar sig fram och ser hur jag bara står där, förstelnad.
"Vendela, mår du bra?" Säger hon nästan som en viskning.
Jag snappar ur förstelningen och kollar in i henne sedan drar jag hennes bakåt och upp för trappan och ut på balkongen.
"Vad håller du på med?" Säger hon
"Elvira, jag har gjort något hemskt"
"Vad?" Säger hon intresserad
"Jag sa till Dante igår när vi gick hem att jag är kär i honom" jag kollar ner i marken och känner hur hon bokstavligt tappar hakan.
"Vänta...va???" Säger hon helt förvånad.
"Jag vet, det bara kom tillbaka till mig när jag såg honom"
"Asså vendela jag vet ju att du kan säga typ vad som helst när du är full men att du skulle säga så mycket. Menade du det?" Frågar hon och ser på mig seriöst. Jag biter mig i läppen, jag vet inte vad jag ska svara.
"Jag tror det" säger jag lite försiktigt.
"Men vad sa han tillbaka när du sa det?"
"Ähh typ ingenting, bara att jag inte menade det för att jag var full"
"Okej men vad vill du göra? Vad ska du göra?"
"Jag har ingen aning, jag får väl låtsas som att allt är som vanligt och se hur han är"
"Aa okej bra, ska vi gå ner?"
"Aa" säger jag och vi går mot balkong dörren.
"Asså fattar du det här, tänk om ni blir tillsammans!" Säger Elvira och blir uppspelt. Jag bara flämtar till och och går ner för trappan och in till dem andra, dem sitter i sofforna och pratar.
"Var var ni?" Frågar Ludwig som kollar på oss.
"Ehm vi gick på toa" sa Elvira och dem andra bar nicka.
Alva, Valter och Dante ställde sig upp för att kramas som vi inte gjort än, vi kramades, jag kramade Dante och han verkade lugn men det kändes ändå som att något av lite off. Jag fattade nog vad det var men det kändes konstigt att han inte pratat med mig om det men sedan kom jag på att vi smsade förut och då skrev jag till honom att jag inte mindes ett skit. Jag andas ut lite och tänker att det är bra för nu måste vi inte prata om det för han tror jag jag inte minns och jag vet att han tror att jag inte minns.

Vi satt bara hela kvällen alla och kollade på film och myste, jag satt emellan Dante och Alva. Klockan gick och sedan så åkte jag med bussen hem vid 00:30
Och la mig direkt när jag kom hem. Jag hade tänkt på Dante och allt som hände hela kvällen, hela tiden.

Hjärtslag | Dante LindheWhere stories live. Discover now