Hjärtslag | Dante Lindhe

Del 7

19:45
Det är lördagen efter vi slutat skolan och nu har vi sommarlov. Ikväll ska jag, Alva och Elvira festa, det är en kille på vår skola som ska ha en fest och vi ska dit. Just nu sitter vi hemma hos Elvira och gör oss iordning, vi ska åka om en halvtimme typ. Jag har inte träffat Dante på ett tag, jag har bara inte blivit sugen att träffa honom efter jag fick reda på han och Frida. Det är fortfarande lite oklart vad dem är, om dem är tillsammans eller på G. Dante ska dock vara där ikväll så då ska vi väl prata, jag måste ändå säga att jag har saknat honom.
Vi sitter alla tre och sminkar oss, jag är nästan klar, sätter på lite mascara. Jag blir klar och tar några klunkar av cidern som står bredvid mig på golvet. Jag sitter ner på golvet med en rund spegel som jag håller i handen som jag kollat mig i när jag sminkat mig. Dem andra börjar också bli klara och jag kollar igenom det jag har med mig, sedan kollar jag lite i Elviras garderob ifall hon har något som jag skulle kunna ha. Jag ser en svart basic top som är ett linne som är kort och svart. Sedan ser jag en ljusrosa tajt kjol som var i typ sammet. Jag tar ut dem och sätter på dem och kollar mig i spegeln.

"Ha det" säger Elvira som sitter i sin säng och kollar på mig. Jag kollar på henne genom spegeln och ler som svar.
"Jag vet inte, asså jag har ju aldrig på mig sånna här kläder" säger jag och det var sant, jag har aldrig på mig kjol eller magtröjor. Om jag hade tagit på mig det jag hade med mig hade det blivit ett par mörka levis shorts och en vit t-shirt från fila.
Jag kollade runt lite i hennes garderob men hitta inget bättre så det fick bli det här. Jag tyckte ändå att det såg bra ut, jag hade mina vita adidas superstars till. Vi blev klara allihop och bestämde oss för att åka, vi gick ut i hallen och jag tog på mig en svart jeansjacka och sedan lämnade vi. Vi tog bussen och sedan kom vi fram till huset där hemmafesten hålls och man hörde redan musiken långt ifrån. Det var mycket människor som sprang ut och in från huset, folk badade i en pool som fanns nergrävd och folk låg på gräsmattan och hånglade. Vi gick upp mot huset och inne slogs jag av doften av svett och en massa alkohol. Folk stod och dansade med sprit i handen. Vi tog av oss jackorna och skorna sedan begav vi oss in i folket. Rättså snabbt tappade jag bort både Elvira och Alva, dem hade troligtvis hittat någon dem kände oss gått dit för att prata. Jag bestämde mig för att gå till köket där jag öppna kylskåpet och tog ut en cola zero burk. Jag kände hur ett par armar omfamnade mig och först blev jag lite rädd men när jag kolla vem det var så såg jag ett vänligt ansikte. Det var en riktigt full Noel som stod där med och kramade om mig men han släppte snart.
"Heej" sa jag till honom. Det var inte så många i köket och musiken var inte heller så hög. Köket låg lite avsides och det var dörrar som separerade det från andra rum.
"Heeeej" säger han tillbaka.
"Hur mycket har du druckit egentligen?" Frågar jag men förväntar mig inte riktigt ett ärligt svar.
"Ää inte såå mycket"
"Nehe för det ser jag verkligen"
Jag öppnar cola burken sedan häller jag ut lite i disken, sedan tar jag en vodka flaska jag ser och häller i cola burken så jag har en blandning. Jag står bara med cola burken i handen och försöker få Noel att hålla balansen, när jag ser i ögonvrån hur dörren öppnas och in kommer ett hånglande. Jag kollar ditåt och ser direkt att det är Dante och Frida, jag känner hur äcklad jag blir. Dante kollar runt i rummet för att se vilka som är där och sedan möter han min blick och jag möter hans. Vi kollar in i varandras ögon och jag inser hur sårad jag faktiskt blir av hela situationen. Vi har ingen lång ögonkontakt för några sekunder ser jag hur han drar Frida ut ur rummet.
Jag ser hur Noel nästan lite fattat hela situationen och det har fått han att nyktra till i några sekunder.
"Fyfan nu behöver jag bli full och glömma allt och alla" säger jag och tar upp vodka flaskan och klunkar nån klunk sedan blir det för starkt och äckligt så jag tar cola burken istället. Noel kollar på mig men säger inget sedan kommer Ludwig in i rummet och han ser lite nyktrare ut. Han tar Noel och går ut och frågar om jag klarar mig och jag bara nickar sedan går jag in i vardagsrummet för att dansa.

Jag står mitt i folkmängden och bara dansar och glömmer allt, jag känner hur ibland det kommer någon kille och ställer sig och dansar med mig och jag bryr mig inte, jag bar dansar med. Det blir nått hångel där mitt i folkmassan men det är inget som känns rätt, jag vill ju att det ska vara någon annan, jag vill ju att det ska vara Dante. Jag dricker en hel del och när jag känner att jag blir dragen där ifrån, ifrån folket och upp för en trappa. Jag kollar upp och ser att det är Elvira och dragit mig därifrån, troligtvis för hon sett hur full jag är.

Vi sitter på övervåningen i en soffan och jag känner mig helt lost. Elvira säger att hon kommer snart och går någon annan stans. Jag kan se lite svagt ut genom rummet jag sitter i och ut i hallen, jag tror mig se Dante och Frida men det ser inte ut som att dem är sams direkt. Jag hör hur Dante är sur och Frida är också sur, dem har ett bråk. Jag hör det dem säger:
"Asså hur kan du gå och hålla på med ngn annan, när jag förfan är i samma hus, hur dum kan man va?" Hör jag hur Dante säger men han skriker inte, han behåller lugnet.
"Vaddå tror du jag ska bara sitta runt och vänta på dig och dina känslor, dina känslor är ju helt klart med någon annan!" Skriker nästan Frida i hans ansikte sedan går hon ifrån honom.
"Vi är över" säger hon sedan försvinner hon ur min syn. Jag kollar fortfarande ut ur rummet och ser att Dante står kvar och suckar sedan vänder han sig om och möter min fulla, helt borta blick. Först ser han lite förvirrad ut sedan går han mot mig och in i rummet och sätter sig bredvid mig i soffan.
"Vendela, vad gör du här?" Säger han
"Ää Elviraa tog hiit mig, tror jag" säger jag
"Vart är hon?" Frågar han och jag skakar på huvudet och ser hur han ler åt mig.
Elvira kommer in i rummet med en hink.
"Om du behöver spy" säger hon och räcker hinken mot mig och jag tar emot den.
"Vendela du måste hem" säger Elvira
Jag nickar sedan säger hon att hon kan ta hem mig.
"Jag kan följa henne hem, hade ändå tänkt att gå nu, du kan stanna" säger Dante
"Okej" säger hon och ler lite smått mot Dante.