Del 41

576 12 0
                                    

Jag hänger kvar med Alva och Elvira i köket ett tag eftersom jag inte vill gå ut i resten av huset och råka stöta på Dennis. Tjejerna som står framför mig när jag sitter och dinglar med benen är fulla, det skulle man kunna se på avstånd. Jag är inte alls lika påverkad som dem och om vi kommer ta oss hem ikväll borde jag inte bli det heller. Dem står och skrattar till saker som knappast är roliga i en överdrivet lång tid också. Så fort någon kommer in i köket så hör dem deras höga skratta och vänder direkt och går ut igen. Det är nästan pinsamt och vara här med dem. Båda två är sånna som blir väldigt känsliga när dem dricker, när dem skrattar då kan dem inte sluta men sedan kan det vända på en sekund och så står dem och gråter tillsammans för att dem kanske tänkt på något sorgligt. Jag lägger mig ner på den kalla sten bänken jag sitter på och blundar ögonen lite. Jag känner hur jag direkt blir trött så fort jag stänger ögonlocken och vill egentligen bara sova men jag har för många tankar i huvudet.
"Vendela du får ju fan inte somna nu" ropar Alva och skrattar högt med Elviras skratt som bakgrund.
"Vi är ju på fest och den har inte slutat ännu" säger Elvira och min irritation på dem två barnsliga människorna växer. Jag kliar mig i bakhuvudet och öppnar ögonen för att dem ska sluta hålla på.
Jag kollar på dem lite och vad dem håller på med innan jag vänder huvudet rakt och blundar lite halvt igen. Jag hör dörren öppnas på andra sidan rummet men bryr mig inte, tänker att dem ska kolla sig runt och se Elvira och Alva och sedan sticka. Jag hör inget men mina ben som jag har böjda och inte utsträckta skymmer dörren så jag ser inte vem som kommer in. Jag lyfter på huvudet och personen har kanske varit inne i rummet i några sekunder innan Alva börjar tjuta.
"Dennis, kom hit, var här med oss" säger hon och närmar sig dörren där hon försvinner ur min åsyn. Jag fattar när hon säger hans namn att det är Dennis som kommit in i rummet och jag hör han röst också.
"Vad håller ni på med?" Säger han men jag ligger kvar i min position utan att svara eller säga något.
Dem svarar säkert något barnsligt eller flörtigt men jag orkar inte lyssna r dem pratar i mun på varandra, jag hör dem prata men det blir bara babbel.
Han kommer närmare och ställer sig lutad på bänken jag ligger på, han ställer sig någon meter från mitt huvud ner på bänken och sneglar lite på mig men jag låtsas som om jag inte ser.
"Dennis du har ju träffat Vendela innan" säger Elvira på ett överdrivet flörtigt sätt och vickar på ögonbrynen lite. Dem får då min fulla uppmärksamhet och jag öppna ögonen och sätter mig lite upp. Jag ger Elvira en dödsblick.
"Aa men hon lämna mig" säger han och skrattar lite vilket dem andra också gör. Jag svarar inte p hans kommentar utan rullar ögonen mot honom och orkar inte ens ta diskussionen.
Jag sätter mig helt upp och tar tillbaka benen i samma position som förut med dem dinglandes över bänkkanten när jag sitter där någon decimeter från Dennis åt sidan. Jag känner vibrationer i bakfickan efter att ha suttit där i någon minut och jag tar upp mobilen och där lyser Dantes namn upp. Jag tar mobilen i handen och går mot dörren, jag kan känna dem andras blickar i nacken. Jag vänder mig om snabbt innan jag går ut ur rummet och ser deras blickar som frågar vart ska du? Jag svarar utan att någon av dem faktiskt ställt frågan. Jag kollar ner på mobilen vilket dem också gör och jag kan se att dem undrar vem det är så jag svarar "det är Dante" och lämnar sedan rummet. Jag går snabbt förbi människor i vardagsrummet och sedan kommer jag till dörren som leder ut och jag drar ner handtaget och skjuter upp dörren och stiger ut i den svala luften. Jag burrar lite när jag kommer ut men snabbt vänjer jag mig och drar med fingret på skärmen för att ta samtalet.
"Hej" säger jag glatt och väntar bara på att få höra hans röst.
"Hej, hur mår du?" Frågar han i andra änden med en lika glad röst.
"Bra men jag är på en lam fest vilket inte lyckas underhålla mig"
"Vadå är inte Elvira och Alva där?"
"Jo men dem är as fulla och duvet hur dem blir när dem blir fulla"
"Jaja riktiga pajasar"
"Aa asså det är typ värre ikväll än det brukar vara med dem men just nu proppar jag dem med vatten i alla fall"
"Så du är mamman ikväll" säger han och skrattar på ena änden, jag kan inte hjälpa att skratta lite med honom.
"Jag antar det"
"Men varför är inte du full då?"
"Asså jag vet typ inte, jag träffade lite nytt folk så jag har varit upptagen med att prata med dem" säger jag som om det var en grupp men det var ju egentligen bara en person fast jag vet inte varför jag inte bara säger hela sanningen. Fast jag vet att jag hade blivit lite svart sjuk om Dante hade sagt så, att han träffat en ny tjej som han satt med i timmar och pratade helt ensamma så jag låter bli.
"Kul ändå ju" säger han och jag får en gnutta ångest men det går över snabbt.

Jag står där ute i mörkret ensam och pratar med Dante i kanske nästan en halvtimme innan vi lägger på och jag drar inomhus igen. Jag känner att det är bäst att leta reda på Elvira och Alva så att dem inte börjat dricka igen. Jag går runt i huset innan jag hittar Alva, Elvira och Dennis inne på en stor toa. Jag går in där dem är och kollar vad det är som händer. Alva har huvudet i toalett stolen och Dennis håller upp hennes hår medans hon spyr. Elvira sitter på golvet några meter ifrån lutad mot en vägg och ser helt förstörd ut. Jag tar ett djupt andetag och hjälper Dennis som har varit snäll att hjälpa dem.

Efter mycket av moment med hjälp av Dennis får jag ut dem ur toaletten och sedan får vi skjuts av Dennis i hans bil hem. Jag sitter i framsätet med Dennis och Elvira och Alva ligger däckade i baksätet.

Hjärtslag | Dante LindheWhere stories live. Discover now