Del 42

545 14 0
                                    

Jag sitter och kollar ut ur fönstret medans vi åker, dels för att Alva och Elvira ligger i baksätet men jag känner ingen anledning att prata för den delen heller. Det är kolsvart ute men det finns ljus på vägarna som lyser, jag följer ljusen med blicken tills dem försvinner bakom bilen. Jag känner Dennis blickar på mig då och då och jag kollar på honom också då och då. Jag tänker om jag ska säga något men kommer inte på något att säga och om jag startar en konversation men sedan stannar den så blir det bara stelt.
Han frågar ibland vart han ska åka, eftersom mina föräldrar är borta säger jag till honom att köra till mig och jag säger till när han ska svänga så vi pratar ju lite.
Han svänger in vid mitt hus och upp på uppfarten. Jag kollar på honom med ett smalt leende innan jag kliver ur hans Range Rover och öppnar baksätet där de två ligger helt däckade. Jag ser Dennis öppna baksäte dörren på andra sidan och vi båda kollar på varandra som att vi inte riktigt vet om vi ska bära in dem eller väcka dem. Jag smäller till Alva på kinden så att hon ska vakna, jag får göra det några gånger innan hon rycker till och vaknar sakta. Dennis tar Elvira och bär henne till min ytterdörr, jag kommer efter med Alva sakta gående efter mig halvvaken. Jag kollar mina fickor efter nycklarna och tar upp dem och letar efter den rätta som jag sedan låser upp dörren med. Det är mörkt i hela huset, jag tänder lampan i hallen och sparkar snabbt av mig skorna och går runt och tänder några fler lampor. Dennis frågar vart han ska lägga ner henne med hans blickar och jag pekar på soffan i rummet intill. In i hallen kommer Alva efter oss lite mer vaken än innan så hon kan ta av sig sina skor.
Dennis lämnar och jag följer med honom till hans bil innan han kör iväg.

"Tack för ikväll"
"Det är lugnt" säger han och ger mig ett litet leende.
"Hejdå" säger jag och besvarar hans leende
"Hejdå"

Jag springer in i huset igen och stänger ytterdörren efter för att stänga ute kylan. Inne i köket sätter jag mig ner och känner hur tröttheten slår mig men jag håller mig vaken i alla fall. Ner från trappan kommer Alva som tagit på sig någon av mina pyjamasar och sätt upp håret i en boll och tagit bort sitt smink. Hon sätter sig mitt emot mig i köket och när jag ser henne tänker jag på vad jag själv har på mig och hur jag vill också ta av mig allt och ta bort sminket och sätta upp håret.

"Har du tofs?" Säger jag till Alva som tar av en från hennes handled som hon räcker till mig och jag tar emot. Jag svänger ner huvudet och samlar allt hår i en boll på huvudet och tar tofsen och spänner fast bollen. Jag ser klockan i köket, det är sent, det kommer säkert snart börja bli ljust igen tänker jag.
Jag tar mig uppför trappan och in i mitt rum där jag tar en mysig pyjamas som är en t-shirt och stora byxor. Jag tar på mig pyjamasen och lägger kläderna jag haft på mig ikväll i tvättkorgen i badrummet. Jag tar makeup vipes som jag torkar bort sminket med. För att få bort allt tar jag flera stycken vipes. Jag hör sedan hur min mobil låter från mitt rum, där jag lämnat den när jag bytte om till pyjamas. Jag går dit snabbt för att inte väcka Elvira på nedervåningen och på skärmen lyser namnet Dante❤️❤️ upp.
Jag tar samtalet och trycker mobilen mot mitt öra för att höra hans röst bäst. Jag väntar tills jag hör han säga.
"Hej" och hela mitt ansiktet får ett brett leende och jag glömmer bort att ens säga något alls.
"Hallå är du där, Vendela?" Hör jag han säga och jag kommer ur mitt drömmande och svarar snabbt.
"Ja jag är här, hej" säger jag och jag kan nästan höra genom mobilen hur han också får ett leende på läpparna.
"Jag trodde inte du skulle svara, det är ju så sent hos dig"
"jag vet, vi kom nyss hem, det var kaos på festen, du fattar inte."
"Vad hände?"
"Alla spydde känns det som, utom jag"
"Hah" hör jag honom och vi fortsätter prata. Vi pratar om kvällen mycket och jag nämner till sist Dennis. Dante fortsätter som vanligt och verkar inte bry sig om det, han säger bara att han vet vem det är men inget mer. Man märker att han inte vill prata om honom men vem skulle vilja prata om en annan kille med sin tjej. Det känns om om det lättar lite när jag berättar om Dennis vilket är skönt.

Vi pratar ett tag till innan jag känner att jag skulle kunna somna i luren när som helst och då lägger vi på och jag går ner och Alva sitter fortfarande i köket där jag lämnat henne. Jag går och låser ytterdörren och kollar till Elvira innan jag går in i köket där Alva sitter och säger till henne att vi går och lägger oss. Vi släcker i köket och går upp för trappan. Jag sover i mitt rum och hon sover i ett rum bredvid mitt som var min brors men vi har ändrat det lite men en säng finns det så hon sover där. Jag lägger mig i absolut mörker och känner hur ögonlocken sluter sig snabbt och jag kommer inte ens ihåg att jag somna men det gör jag och sover länge.

Hjärtslag | Dante LindheOpowieści tętniące życiem. Odkryj je teraz