Del 16 ♡

145 5 0
                                    

Jag kände hur tårarna nu kom tillbaks igen samtidigt som han drog mig närmare han och ställde sig upp. Hans blick var inte lika arg nu utan snarare mer besviken. Han drog bak min hårslinga som hade trillat fram och torkade sen bort en tår från min kind innan han försiktigt la sin hand bakom mitt huvud och tryckte mig sakta in i hans famn. 

Jag kunde inte sluta gråta utan grät ännu mer och omfamnade han med mina händer runt hans mage. På över två år har jag inte öppnat mig för någon, jag har hållt exakt allt inom mig för mig själv och inte berättat ett skit för någon. "Varför, Phenelope varför?" Sa han samtidigt som han tog ett steg bak och kollade ner på mig med allvarlig blick. 

Jag funderade över vad jag skulle säga eftersom att jag absolut inte ville berätta om Markus och de med mamma. Jag torkade bort tårarna i en snyft och drog in en stor suck. "De är mycket som du inte vet, och de är för mycket att berätta." Sa jag med skrovlig och darrig röst. "Nej ingenting är för mycket okej, nu ska du berätta." Sa han och tittade nu på mig med arg blick. "Jag är bara så jävla trött på mig själv, är så jävla stressad över allt jag har missat i skolan och måste ta igen, jag har knappt någon att va med i skolan längre sen Hailey slutade och ja jag orkar inte mer." Sa jag till han samtidigt som jag inte vågade kolla upp på han. "För de första du är ju med oss nu och för de andra du är hur jävla perfekt som helst okej så de finns ingenting att inte vara nöjd med." 

Jag snyftade till en gång till och sa "Men du går ju i nian, och sen funkar de inte med Chelsea och Aubrey. Asså bara kolla som Chelsea är på dig gå och ta henne istället." Svarade jag smått surt tillbaka. "Ja juste dem två bitcharna, men vet du vad jag skiter i dem för de är dig jag vill ha okej." Sa han kort efter och jag svara "Förstår inte vad du kan se i mig helt ärligt, mitt blonda hår är igentligen inte ens min riktiga hårfärg, jag färgade håret blont för mamma var blond, jag har igentligen svart hår." Sa jag med besviken ton och vände min blick upp mot han. "Ja de vet jag, och jag tycker du är lika perfekt oavsett vad." Sa han och la sin hand försiktigt mot min kind. 

Jag la min hand mot hans och han strök lite med sin tumme över mina fingrar. Kunde de inte bara vara såhär, att tiden stannar i detta ögonblicket och vi bara står här helt ensamma, jag och han, Tristan. "Jag ber dig från botten av mitt hjärta, skit i Chelsea okej, jag tar hand om henne. Tro mig min idé kommer få henne att förstå att jag inte är någon jävla sak hon kan pilla på för att sen gå till Oliver och försöka göra mig svartsjuk." Sa han samtidigt som han tittade mig ner i ögonen, sen ner på mina läppar och upp på mina ögon igen. 

Jag svarade inte honom utan tvingade istället fram ett svagt & osäkert litet leende och sen tog han min hand och vi gick tillbaka. När vi närmade oss glasdörrarna så släppte jag greppet om hans hand för att inte dra till mig uppmärksamhet. Vi gick in genom dörrarna och jag såg direkt Chelsea och Aubrey vid Oliver och dem andra. Såklart så gick Tristan dit och han drog mig med sig. Motvilligt följde jag efter han och Chelseas blick dödade mig inom två sekunder. 

Tristan tittade på Chelsea och sen tillbaks på mig och såg hur hon kollade på mig. Han hälsade på Oliver och dem med ett handslag och en snabb och kort kram och sen tog han sin hand runt min midja och drog min intill han. Så stod vi i ett par minuter och lyssnade på vad dem andra sa och sen dröjde de inte långt tid innan Chelsea tittade mot mig igen med sur blick vilket Tristan märkte direkt, han tittade på henne och hon mötte hans blick, sen log han mot henne innan han vände sig mot mig, drog mig närmare, la sin hand runt min nacke och tittade mig djupt in i ögonen sen snabbt ner på min munn. Jag bet mig svagt i underläppen och ett par sekunder senare så kände jag något mjukt mot mina läppar. 

Han flyttade ner sina händer ner mot min midja samtidigt som Oliver och dem började vissla och ha sig och jag flyttade omedvetet upp mina händer runt hans nacke och besvarade hans kyss. Hans läppar rördes i takt med mina och smått öppnade han munnen och de blev en mer och mer serriös kyss som övergick till småhångel. Hans läppar gick upp och ner snabbt mot mina och jag följde hans rörelser tills jag kände något lite blött mot min läpp och de övergick till strul. 

The real shit behind the walls.Donde viven las historias. Descúbrelo ahora