The real shit behind the walls.

Del 27 ♡

Mitt ansikte låg hårt ner mot golvet och hela min kropp var helt mjuk och avdomnad. Jag orkade inte ens röra på mig, huvudet bultade efter smällen ner i golvet och tårarna bara rann och rann. Jag sneglade så gott jag orkade mot vardagsrummet och Markus hade redan däckat på soffan. Såfort han är full så däckar han lika snabbt på soffan, detta är de enda han gör eftersom att han är arbetslös och därför får vi pengar ifrån socialen, utan dem så hade vi bott på gatan eller så hade jag bott i fosterfamilj vilket väll igentligen hade varit mycket bättre än vad jag har här. 

Det tog emot i hela kroppen men jag kämpade mig upp och drog av mig min jacka och skor, halsduken hade gjort mig helt varm runt halsen så jag var svettig i hela nacken. Jag gick in på mitt rum och la mig på sängen. Det var så skönt att bara ligga där och låta tårarna bara rinna och alla tankar bara flöda förbi. Smärtan i kroppen var fortfarande lika jävlig och huvet gjorde nu tio gånger ondare. Ögonlocken blev tyngre och tyngre och sen blev allt helt svart och jag somnade. Jag var så trött så jag skulle kunna sova hur länge som helst utan att vakna upp, bara ligga där i sängen och aldrig vakna och slippa all jävla smärta och detta äckliga liv. De fanns ju ändån ingen anledning att leva? Både mamma, mormor & morfar är döda, jag lever med en psykiskt sjuk misshandlare. Inte ens Tristan var en anledning till att leva för han förtjänar någon mycket bättre än mig. 

Veckan gick snabbt och på onsdagen så följde jag med Tristan, Albin, Oliver, Aubrey & Chelsea till Ica och sen satt vi där utanför och bara snackade. I fredags följde jag med Tristan hem igen och vi bara tittade på film och tog de lugnt men på kvällen kom hans mamma hem så jag vågade inte stanna över natten. Resten av den helgen ville hans mamma spendera med han så vi snapa rätt mycket. 

Nu ligger jag här och de är måndag imorgon igen. Jag kunde inte släppa han ur mina tankar, jag saknade honom något otroligt och jag ville bara krypa upp i hans famn och bara släppa ut allt. Jag reste mig upp ur sängen och tog min väska på stolen och drog upp so mappen. Jävla skit vi har historieprov på tisdag och jag kan inte ett piss, jag har varit för distraherad för att kunna plugga. Ångesten i mitt bröst växte och blev tyngre och i en tung suck insåg jag att det var kört för mig vilket gjorde mig ännu mer stressad. Jag var inte motiverad över huvudtaget, jag hade inte träffat Tristan på två dagar och jag hade en sån jävla mensvärk. 

Markus låg däckad på soffan. Jag puttade ner böckerna från min säng och vände mig så jag låg på magen och sen klickade jag på youtube appen och där låg jag och kollade på videos istället för att plugga och tiden sprang iväg och det blev mörkare och mörkare ute.