Kidnappad

6

Så nu har jag skrivit ganska mycket men det finns fortfarande tusen saker till att skriva om. Jag vet helt ärligt inte om jag kommer få plats med allt.
Denna gången tänker jag skriva lite om hur jag blev behandlad där för tre år sedan.
Först vill jag bara säga att jag inte kommer gå in på detaljer. För det första kommer jag inte ihåg så många och sedan är de antagligen super obehagliga.
Bara så att ni vet kommer jag göra så här för att ni ska veta hur många dagar som gått sedan jag kom på sträcken. Alltså hur länge sedan mitt förra minne för tre år sedan inträffade innan detta minnet jag ska berätta om nu.. Komplicerat, detta låter komplicerat. Det gäller bara detta kapitlet, tror jag. Har jag gjort det innan?
Förlåt jag kommer inte ihåg så mycket alls längre. Jag måste skriva snabbare så att jag får ner allt....

|||||,|||||,|||||,|||||

Det var dag för jag hade precis släckt lampan och kurrat ihop mig med mina jeans att lägga huvudet emot.
Jag höll precis på att somna när dörren rycktes upp och en av männen kommer in. Jag är snabbt uppe. Männen gillar nämligen inte när jag ligger och sover.
Jag kommer ihåg mannens leende från den där gången så väl att jag fortfarande ryser när jag tänker på det.
Han log ett snett leende och ögonen får en glimt av någonting jag nu förtiden skulle kalla: kåthet.
(Jag läste det ordet i en bok när en tjej beskrev sin pojkväns ögon. Jag vill också ha en pojkvän!)
Mannen kom snabbt fram till mig. Jag hade bara en tröja på mig eftersom mina byxor är för små och mina trosor försvunna.
Heter det trosor? Jag vet inte, böcker skriver aldrig om sådant så jag vet faktiskt inte.
Min tröja är också för liten men den ville jag inte ta av mig. Jag hade nämligen börjat få bröst.
Eller jag visste inte att det var bröst då. Jag trodde att det var typ cancer, för jag hade precis läst om cancer i en bok tror jag.
Mannen var framme hos mig och grep tag i min nacke. Våldsamt slängde han ner mig i golvet och sparkade mig i magen.
Tyvärr kommer jag inte ihåg mer därifrån så jag går vidare till nästa minne direkt.

|||||,|||||,|||||,|||||,|||||, |||||,|||||,|||||,||| dagar senare

Det var mitt på dagen och jag hade precis fått mat. Det var som vanligt bacon, ägg och ärtor, tror jag.
En man kom upp och jag sköt snabbt undan min matbricka så att mannen inte skulle få tag i den.
Jag hade låtit en av männen få tag i min matbricka innan. Fast tyvärr kommer jag inte ihåg hur det slutade. Det minnet är för evigt borta.
Mannen grep tag i en av mina armar och drog upp mig.
- Du som var så söt innan, nu ser du ut som ett troll. Vet du troll brukar alltid bli straffade. Bäst att jag gör det samma med dig, sa mannen.
Sedan slog han mig i huvudet och minna minnen försvinner.
Det är obehagligt när man inte kan få grep om ett minne. Man liksom vet att det är där men varenda gång man sträcker sig efter det försvinner det.

|||||,|||||,|| dagar senare

Detta är liksom bara en kort minnesglimt men den är obehaglig så jag vill ha med den. Allt som kan få dessa människor att hamna i elektriska stolen är värt allt besvär. Jag läste om denna konstiga stol i en bok. Det låter jätte läskigt och jag hoppas med hela min kropp och själ att dessa människor hamnar där!
Nu kommer minnesglimten så håll i er. Den är snabb.
Mannen griper tag i mina höfter och trycker mig mot honom medan han trycker sig in i mig. Jag känner hans naglar i min hud och något annat där nere.
Det är en av de ända minnesglimtarna jag har som bevisar att dessa saker verkligen hänt. De andra är bara försvunna.
Ni förstår att jag vårdar detta minnet väl. Trots att jag bara vill glömma måste jag hålla det kvar för att fälla männen i rätten!