Kidnappad

10

Nu kommer jag att gå bakåt i tiden igen. Till stunden efter att jag precis blivit "kvinna" om ni förstår vad jag menar.
Kvinnan som gav mig böckerna hade ju hittat mig om ni kommer ihåg det. Det gör jag knappt själv om jag ska vara ärlig men jag skriver det utifrån av vad mina minnen kommer ihåg just nu om det är ok.
Det måste förstås vara ok för ingen kan säga åt mig att det inte är det.
Jag är alldeles ensam....
Det var ju tyvärr morgon. På morgnarna kom det män.
Mycket riktigt. Kvinnan hade inte kommit med frukost ännu när en av männen kom in.
Vid detta laget hade jag börjat döpa männen och just denna mannen hade en konstig hårfärg.
Visst egentligen visste jag inte om det var en konstig färg men håret fick en annorlunda färg än de andra männens hår i mörkret jag levde i. Jag tror några av minna böcker skulle beskriva färgen som "röd.
Därför hette denna mannen Röd.
Jag vet att det inte var för mycket fantasi. Jag kanske skulle döpa honom till Romeo från Romeo och Julia. (Läste den för inte så länge sedan). En av de bästa böckerna kvinnan hade med sig.
Fast Röd är lättare att komma ihåg än Romeo och eftersom jag har dåligt minne får det bli som det blir.
Tillbaka till minnen jag har snart redan skrivit slut på hela sidan. Det är inte så många sidor kvar i min skriv bok nu. Ni ska få höra hur jag fick min skrivbok senare. Om jag kommer ihåg att berätta om det men just nu måste jag få ur mig detta.
Läs nu noga!
Röd kom emot mig och jag som redan bar totalt svag kunde inte göra annat än att låta honom lyfta upp mig och ställa mig mot väggen. Jag kommer ihåg att jag blev nervös när jag märkte hur närma vi var mina bokhögar och darrande tryckte jag mig mot väggen med Röd bakom mig samtidigt som jag bad.
" Snälla Gud i himlen! Låt inte Röd se mina böcker det är allt jag har! Snälla Gud i himmelen" tänkte jag.
Det var nämligen så att en av böckerna jag fått av kvinnan var en bibel och jag hade läst den också precis som alla andra böcker. Eftersom Gud tydligen skulle vara så god
trodde jag att han kanske skulle hjälpa mig. Visst jag har aldrig varit direkt "troende" eller vad det heter. Om där fanns en Gud, vad skulle jag då gjort som fick mig att förtjäna detta men kanske fanns han ändå för kanske hjälpte han mig... Liksom Röd såg inte mina böcker. Inte vad jag minns i alla fall fast mina minnen försvinner som vanligt.
Du kanske tror att jag ljuger. Kanske kommer männen som har mig fången inte få något straff för att detta låter för otroligt.
Jag vet inte. Jag kan bara önska och jag önskar med hela min kropp och själ att dessa männen dör. Sen bara så att alla vet. Jag talar sanning! Och har nu helt officiellt glömt va dag skulle skriva om...