Kidnappad

14

Okey, jag har samlat mig igen men jag är fortfarande darrig. Alldeles darrig! Jag orkar knappt gråta längre!
I alla fall. Jag ska bara berätta om den ända gången jag kommer ihåg helt. Den ända gången männen har misshandlat mig som jag minns.
Snälla tolka inte detta fel nu. Jag försöker verkligen vara en trevlig fånge men det är svårt när jag knappt kan stå upp!
Som vanligt började det med att det kom in en man.
När han pressade upp mig mot väggen kände jag hans muskulösa kropp och insåg att det var Muskel. Ja, jag döpte honom till det!
Hans händer började lätt glida innanför mitt lår men istället för att sära som jag vant mig att göra pressade jag ihop benen. Jag visste inte varför. Egentligen hade det varit ett jättedumt beslut. Jag kände nämligen hur hela Muskeln stelnade till när han märkte min vägran till samarbete.
Så istället för att dra händerna mot mina lår satte han naglarna i den känsliga huden mellan benen.
Han satte i naglarna så hårt att jag antagligen fick märke även om jag aldrig lyckades se dem själv. Det är och det var för mörkt.
Jag öppnade munnen och väste något om smärtan och då passade mannen på att trycka ner sin tunga i min hals. Jag fick kräkkänslor men som vanligt tog ingen notis om det utan han pressade bara ner sin tunga ännu längre innan hans händer började smeka över mina bröst.
Tröjan var i vägen men jag kände ändå hur hårt han tryckte. Sen försökte han rycka i min tröja för att få av den men det kommer ni ihåg själva att det inte går. Tröjan har ju växt fast och jag antar att den hade gjort det redan då för det gjorde sjukt ont när han drog i den. Som om någon försökte slita av mig min hud!
När Muskeln märkte att han inte fick av mig tröjan tryckte han in tummen i min mage som straff. Jag flämtade till och försökte dra mig undan hans tumme men han höll mig fast och tryckte in tummen ännu djupare. Samtidigt var hans hand nere vid mina ben och jag hade för ont i magen för att kunna hejda honom från att komma emellan.
Mannen släppte blixtsnabbt min mage och särade på mina ben så mycket som möjligt.
Sedan satte han sig på golvet framför mig.
Jag stod där darrande framför honom och kände hur hans tunga lätt gled över min nedre del. Snyftande pressade jag handen för ansiktet. Jag ville inte vara med mer!
Mannen tryckte in sin tunga i mig och jag kved till.
När jag hörde hur Muskeln började skratta blev jag plötsligt arg. Väldigt arg. Utan att tänka mig för drämde jag till honom i ansiktet.
När jag själv insett vad jag gjort stod jag och Muskeln och tittade på varandra en stund innan jag öppnade munnen för att skrika och han la handen över min mun.
Lätt pressade han ihop mina läppar och knep tag i min näsa så att jag inte kunde andas.
Darrande försökte jag komma loss men som ni alla kan förstå kunde jag inte komma loss.
- Du ska göra som jag vill Elin. Vet du inte att dumma flickor blir bestraffade? Du har varit en dum flicka! Nu måste du bli bestraffad! sa han strängt.
Jag kommer ihåg hur jag kände att all kraft rann av mig och eftersom mina ben inte orkade bära mig längre sjönk jag ihop på golvet framför Muskeln.
Muskeln släppte min mun och näsa och flämtande drog jag efter andan medan Muskeln nep mig i kinden.
Sedan plötsligt tryckte han ner mig på alla fyra och slog mig på min bara rumpa, hårt.
Jag kommer ihåg hur jag bet mig i läppen för att inte skrika när Muskeln plötsligt började slå mig med vad jag kommer ihåg som en planka.
Gud vad ont det gjorde. Efter jag vet inte hur lång tid det tog tills slagen slutade och istället ställde sig mannen över mig på alla fyra och tryckte sig in i mig.
Muskeln höll på ett tag samtidigt som han drog i mitt hår så att flera hår tussar ramlade av.
Efteråt reste sig mannen upp. Han slog mig ytterligare en gång där bak innan han drog på sig sina byxor och gick ner.
Jag önskar faktiskt att jag skulle få glömma detta också även om det kanske är detta som fäller männen sedan i rätten. Jag vill inte minnas sådana hära saker när jag dör. Jag vill dö lycklig även om jag vet att jag aldrig kommer få göra det.