Halfway to hell {Foscar&Ogmar}

Problem!!!

🚫sorry för rörigt innehåll🚫

Omars POV:

Jag var inte trött och jag ville inte sova. Jag smög tyst ut ur vårt hotellrum och stängde tyst dörren efter mig. Sedan gick jag på en rundtur. Det var roligt för nu skulle jag veta allt innan Felix. Anledningen till att det var just Felix var för att han tror att han vet det mesta. Men Felix är snäll så jag får väl behålla honom som vän ett tag till min mobil surrade till det var från Ogge.

*sms*

Ogge - vart är du nånstans???

Omar - vid Poolen

Ogge - varför??

Omar- jag ville

Ogge - kan du komma hit??

Omar - varför det??

Ogge - jag mår inte bra

Omar-jag kommer!!

Jag skyddade mig upp för trappan. Om Ogge är sjuk så blir detta inte bra. Jag öppnade dörren och gick in. Ogge låg i sängen. Han var blek i ansiktet och han höll sig för magen.

- Ogge vad har hänt?? Undrade jag

- jag vet inte. Jag vaknade såhär. Svarade han

- vänta lite mumlade jag

Jag sprang in till Felix och Oscars rum. Oscar låg på Felix mage. Och Felix hade armen runt honom. Dom såg för söta ut. Men jag brydde mig mer om Ogge.

- OSCAR VAKNA!!! Skrek jag högt.

Oscar flög upp ur sängen och dunkade huvudet i sänglampan över honom.

- AJ!! SATANS JÄVLA PISS HELVETES SKIT FAN!!!svor han högt

- oj oj oj oj oj oj oj det var många svärord i en mening.

Felix rörde lite på sig men sov vidare.

- vad ville du?? Oscar lät både trött och arg.

- Ogge är sjuk. Han är helt blek i ansiktet och så tror jag att han har ont i magen.

Oscar var snabbt på fötter. Och ännu snabbare framme vid Ogge.

- Omar gå till Felix lite sa han tyst.

Jag nickade och gick in till Felix. Han sov. TRÅKIGT!!!

Ogges POV:

Jag var trött jag hade ont i magen jag mådde skit. Oscar satt och höll om mig. Som vanligt klarar jag inget själv.

- Ogge mår du bättre nu?? För du börjar få tillbaka färgen i ansiktet

- mm jag mår bättre mumlade jag

Vi satt så en stund och snart mådde jag faktiskt bra igen.

- hur gjorde du??

- du är bara skakig efter flygresan inte sjuk sa Oscar och tyckte på axlarna.

Felix som tydligen hade vaknat kom ut till oss och sa:

- Oscar lek inte doktor.

Oscar lipade åt honom. Felix bara flinade. Ett sånt där som han bara gör när han är nöjd.

- jag är gör hungrig sa Omar.

På väldigt grov Göteborgska.

- ska vi gå och äta då??? Undrade jag.

- visst svarade Oscar och Felix.

Vi gick och tog på oss kläder och fixade håret. Inte Felix. Han tryckte ner en keps på huvudet. Han hade en extra väska bara för kepsarna!!! När vi har klara gick vi ner till restaurangen och tog ett ledigt bord. Jag satt och petade i min mat. För det första var jag inte ett dugg hungrig och för det andra så pallade jag inte med mat över huvudtaget.

Felix POV:

Ogge satt och tittade ner i talriken men han åt inte.

- ska du inte äta?? Sa jag och tittade på honom

- nej svarade han kort

- nähä okej sa jag.

Jag ska nog få i honom något senare.

Oscar åt snabbt upp och sa

- jag måste gå upp och byta om och så.

- jag hänger med. Sa Omar.

- jag stannar här med Ogge då sa jag

Omar och Oscar gick iväg.

- ät nu! Sa jag bestämt

- nej men jag vill inte svarade Ogge

- nej men du ska.

Jag satte mig bakom honom och tog hans gaffel ur hans hand. Jag satte den i maten och förde den mot hans mun. Han gapade lite och tog en liten tugga utav köttbullen (jag vet att det inte är det man äter i Grekland men jaja)

Han hostade till men svalde den långsamt. Då gick det plötsligt upp för mig varför Ogge varit så konstig. Han hade en ätstörning. Som Oscar hade haft.

- Ogge jag vet att detta är en dum fråga men har du någon form av ätstörning??

- mm kanske mumlade han

Jag kramade honom och sa:

- men gubben du måste ju berätta sånt

- men då skulle ni bara tycka att jag är en svag liten skit som inte klarar nått själv.

- nejdå vi älskar ju dig

- ärligt?? Han lät så chockad att jag nästan blev rädd. Trodde han verkligen att vi inte tycker om honom

- såklart.

Jag måste berätta för Omar och Oscar om detta. Annars kommer det fortsätta såhär.

- jag har inte bara ätstörningar. Jag litar aldrig på mig själv så då slutar jag att göra saker. Stänger av liksom.

- men Ogge!! Du måste säga sånt här jue!!!

Jag tog honom i handen. Jag antog att han inte skulle äta mer efter denna lilla händelsen iallafall. Vi gick tillbaka till vårt hotellrum. Jag bestämde mig för att inte säga nått än.

- tack Felix sa Ogge plötsligt

- för vad??

- för att du finns. Han kollade mig i ögonen.

Jag kramade honom. Länge.

Sedan gick vi in. På sängen satt Omar och Oscar. Och hånglade!!!! Verkligen åt upp varandra!!

- OSCAR VA FAN!!!!! Tårarna rann hejdlöst.

Ogge stod bara och såg helt borta ut.

- nej Felix vänta

- på vad. Dina jävla bortförklaringar?? Nej jag vill inte höra dom

- det är inte som du tror. Jag lovar

- jag skiter i allt som har med dig att göra!!! Jag vill aldrig mer se dig!!

Jag rusade ut genom dörren och iväg mot havet. Hur kunde Oscar göra så mot mig?? Och Omar. Varför stoppade han det inte!? Stackars Ogge. Han måste ha jätte svårt att smälta detta. Någon la en hand på min axel.

- Felix lyssna. Sa en röst. Oscars röst.

- GÅ OSCAR!! JAG VILL INTE SE DIG EN GÅNG TILL I MITT LIV!!! Jag ville bara slänga mig i hans armar

- Felix lyssna på mig. Det är inte som du tror.

- GÅ!! OM DU INTE GÅR NU HOPPAR JAG FRÅN KLIPPAN!!! Jag skakade och grät medans jag pekade på en hög klippa.

- nej Felix sluta. Oscars ögon var glansiga. Det är inte som du tror

- hur är det då?? Svara på det Oscar

- jag tränade bara mumlade han

___________________________

Förlåt för rörigt kapitel. Men jag har ingen inspiration just nu. Tack till 400+ läsare❤ ses nissar❤️