I think it's called love

kapitel 24

Omar börjar gå mot utgången men jag stoppar han

''Men Felix då??'' frågar jag och tittar underligt på han med en skarp blick

''Han är redan där ute'' säger Omar

''Jahapp'' säger jag eftersom att jag fattar noll just nu

Jag håller hårt i Omars hand påvägen ut. Vi öppnar dörren försiktigt och lyckas smita ut utan att jag river ner ännu en vas. Haha. Väl ute så får jag syn på Felix som står där och pratar med ja inga mindre än Ogge och Oscar. När han får syn på mig så kommer han fram till mig och ger mig en kram. Jag flinar och kramar tillbaka för jag är ju glad att han är okej. Just nu var jag inte lika irriterad på Omar och Felix men det ändrades helt när jag ser blicken dom gav varandra. Surblick. Typ som en bitchblick fast på killsätt.

''Seriöst?'' säger jag och suckar och går förbi dom

''Men bli inte så sur Sandra'' säger Felix

''Nähe ska jag vara glad? Ni bråkar och blickar varandra sådär? Jag som trodde att ni inte var såna? Jag trodde ni var bröder? Men ni verkar inte vilja släppa det där? Vet nu vad? Jag går mer gärna in där än att vara med er surtanter'' säger jag irriterat i en högre ton

''Kom nu'' säger jag och går iväg med Ogge och Oscar samtidigt som Omar och Felix går några meter bakom oss helt knäpptysta

Vi gick till stan där vi skulle ta spårvagn hem till mig, fast vi bestämde oss att äta först. Dock var nästan allt stängt eftersom att det var väldigt sent på natten. Men ja som vanligt är McDonalds öppet så det var ett lätt val. Vi alla beställde och vi åt där och sedan drog vi vidare till spårvagnen.

-

Det var så skönt att komma hem. Alla tyckte det. Jag gick direkt in till mitt rum och satte på mig mjukis shorts och en tjocktröja. Sedan gick jag ner igen och satte mig bredvid Ogge som tittade på tv.

''Vad tittar du på då?'' Frågade jag när jag satt mig bredvid Ogge

''Jag vet inte riktigt men nån skräckis är det förmodligen'' säger Ogge och flinar mot mig

''Vafan'' säger jag och skrattar lite lätt

Vi satt och tittade på den i en kvart och jag gömde mig bakom Ogge mest hela tiden. Sedan blev vi avbrutna av Omar som kommer in i rummet med Felix bakom sig.

''Sandra vi måste prata med dig. Vi måste fixa detta'' säger Omar försiktigt

''Men hallå fattar ni inte själva? Det är ni som bråkar. Det är ni som ska prata. Kom till mig när ni har löst det.'' säger jag och går men stannar sedan och vänder mig om

''Då kan jag snacka'' säger jag och tar tunga steg uppför trappan