Världens farligaste maffia gäng {UPPFÖLJARE}

Kapitel 27

JAAAAG LEVER!!!! Jag klarade flygresan o nu e jag i Kroatien:)) mitt wi-fi suger men tror jag kan lägga upp den här delen:))
Enjoy<33
-
Plötsligt slits dörren upp och in kommer ingen mindre än Winston och Linus.
"Arggg!"
Utbrister Esmeralda frustrerat och tar bort kniven från min hals medan hon vänder sig om mot killarna.
"Låt dom vara!"
Ryter Winston med sammanbitna tänder. Edmund skrattar till.
"Och varför skulle vi-.."
*pang!
Skottet träffar Esmeralda i magen som genast skriker till. Edmund springer genast fram till sin syster som faller till golvet.

"Vad fan har ni gjort?!"
Utbrister han när Esmeralda sluter sina ögon. Man kan tydligt höra ilskan i hans röst och det förstår jag.

"Känner du smärtan?! Samma smärta vi kände när ni två dödade vår syster!"
Ryter Linus och kollar med mörka ögon på Edmund som ställer sig upp med pistolen riktad mot Winston.
"Då kan jag lika gärna döda din bror på kuppen"
Får Edmund ut och laddar om sin pistol.
"Några sista ord"
Yttrar han åt Winston som kollar på mig. Jag kollar på honom med rädda ögon medan jag skakar på huvudet och tårar rinner nerför mina kinder.

"Trodde väll inte det, Bye Bye Winston"
Säger han. Jag kollar runt i rummet letandes efter något föremål jag kan använda mig av. Jag får syn på Esmeraldas kniv som ligger några centimer ifrån mig. Genast tar jag den i mina händer. Ställer mig upp bakom Edmund och tar ett djupt andetag.

Med ett skrik trycker jag in kniven i hans rygg och han flämtar till. Pistolen ramlar till marken och jag vrider på kniven i hans rygg. Winston träffar ett skott i Edmunds panna mellan ögonen innan jag drar ut kniven.

Edmund faller livlöst mot marken och genast släpper jag kniven jag håller i mina händer. Jag dödade honom. Jag dödade honom. Jag dödade honom. Jag dödade en människa.

Någon drar in mig i sin famn och jag känner genast igen doften.
"Winston"
Mumlar jag fram och han hyschar mig medan jag trycker mig hårdare mot honom.
"Jag är här nu"
Säger han och drar efter ett tag ifrån. Han kollar in i mina ögon och innan jag hunnit reagera ligger hans läppar mot mina. Fyrverkerier exploderar i min mage och jag besvarar genast kyssen.

"Euw. Okej brorsan, Lucy, kom nu"
Yttrar Linus och jag hör tydligt Hunters skratt i bakgrunden. Vi drar ifrån med ett leende och går sedan ut från rummet tillsammans med dom andra. Hunter puttar till mig i sidan och avfyrar ett flin mot mig. Jag skakar roat på huvudet och slår till honom. Han ler bara.

På ett sätt önskar jag att Winston och Linus inte räddat oss för kaoset som är här utanför är så mycket värre än vad jag någonsin kunnat tänka mig..

"Oh skit"
————
Venne riktigt hur den här delen blev men aja.. meeen jag tror jag shippar Lucy och Winston, nån mer som gör de?:)
-
Rösta & Kommentera