The Lost Angel

Del 26

~ Melindas Perspektiv ~
Ogge hade precis somnat bredvid mig på soffan.

Jag reste mig upp och tassade till hans rum för att byta om.

Jag drog på mig mina slitna jeans, ett vitt linne och en svart kofta. Jag hittade inga strumpor så jag struntade i dom.

I hallen drog jag på mig mina Prime Boots och en av Ogges jackor.

Jag öppnade försiktigt dörren och låste den efter mig.

Mina steg styrdes av automatik mot Nathalies hus, jag hade fortfarande en nyckel dit.

***
30 minuter senare vred jag om nyckeln in till huset och steg in.

Huset låg nersläckt eftersom ingen har varit här på flera dagar.

Jag sprang upp för trappan, in i badrummet och tände lampan. Jag öppnade ett skåp och drog fram en liten påse.

Jag öppnade den och hällde ut innehållet på golvet.

Hastigt kollade jag så att badrumsdörren var låst och det var den. Bra!

Jag drog av mig jackan och la den på golvet, letade fram lite papper och ställde det bredvid den tomma silkespåsen som var ungefär lika stor som min mobil och jag hade en iPhone 4s.

Min hand letade försiktigt runt i den lilla högen efter det vassaste rakbladet.

"Hoppas ingen hittar mig." Mumlade jag och drog rakbladet 6 gånger på armen. Jag lät blodet rinna.

Det sved att sätta papper på såren.

"Melinda, är du här?" Hörde jag en välbekant röst säga från hallen. Det slog mig att jag inte stängda ytterdörren ordentligt.

Jag släppte pappret, sopade undan rakbladen under mattan och kröp in bakom duschdraperit.

Jag höll såren mot mina jeans så att det inte skulle droppa ner på golvet.

"Fan.." Viskade jag för mig själv.

"Melinda snälla om du är här!" Rösten hördes tydligare vilket betydde att personen var närmare badrummet.

Jag kunde höra hur stegen gick in i mitt rum, stannade, men fortsatte senare mot Kevins rum. Dom stannade där också.

Jag försökte andas så lite som möjligt.

"Melinda.." Stegen och rösten hördes tydligt när dom var inne i badrummet. Jag kröp ihop ännu mer.

Personen verkar inte ha märkt mig då stegen går ut ur badrummets.

~ Sirans perspektiv ~

Jag letade runt i huset efter Melinda.

Vi hade tappat kontakten den senaste månaden och jag hade sett på instagram att hon har hängt med Felix och dom.

Jag gick runt i nästan hela huset.

Badrummet var tänt och jag hittade 2 rakblad på golvet. Det färska blodet på golvet gav mig panik.

Min blick sökte genom hela rummet men jag såg inget som rörde sig och Melinda brukade alltid vara dålig på kurragömma.

Jag suckade och gick ut ur badrummet.

"Melinda snälla jag dömmer dig inte, det vet du." Ropade jag och min röst ekade i det ödelagda huset.

En snyftning hördes från badrummet och jag vände mig hastigt om.

I dörröppningen stod Melinda, blodet rann från armen och tårarna från ögonen. Båda landade på golvet.

"Melinda!" Utbrast jag och sprang fram till henne. Hon slängde armarna om min hals och la pannan mot min axel. Jag kommer få mascara på jackan men aja.

"Jag är ett missfoster." Sa hon.

"Nej det är du inte! Snälla gör inte såhär." Sa jag och vi satte oss ner på golvet. Jag drog fram lite papper och vaddade (stav) såren så gott jag kunde. Dom var djupa och ville inte sluta blöda.

"Vart är Ogge?" Frågade jag.

"Hemma hos honom. Han vet inte att jag är här." Svarade hon.

"Du måste gå till honom, snälla Melinda jag ber dig." Jag torkade bort hennes tårar och försökte möta hennes blick.

"Nej jag kommer krossa honom." Sa hon och la handen för ögonen.

"Han älskar dig, han kommer ta hand om dig jag lovar." Melinda nickade.

Jag tog tag i hennes mobil och ringde Ogge ❤️ som det stod.

Han svarade nästan direkt.
"Melinda?" Sa han.
"Nej Siran, du måste komma till Nathalies hus. Hon behöver dig!" Sa jag.
"Jag kommer direkt." Sa han och samtalet bröts.

"Ogge är påväg, allt kommer bli bra." Sa jag lugnt och Melinda nickade igen innan hon kramade mig och jag hjälpte henne upp.
______
Ännu ett kapitel ja! Jag ska försöka uppdatera mer.